website translator plugin

Startsida

Välkommen

Besökare

Historia

Pressklipp

Kontakt / Anlita oss

Tipsa oss

Ladda upp bild

Medlem

Planerad spökjakt

Shop

Spöktips

Spökskydd

Vetenskap

Berättelser

Galleri

Analyserade bilder

Team

Team galleri

Team utomlands

Skicka in din berättelse maila ghostagon@gmail.com


 

Någonstans i Sverige hände 1980
Infört :2016 01 16

Det var en kväll någon gång på 80-talet, min bror skulle komma till mej för att ligga över. Vi satt och lyssnade på musik när plötsligt någon började fladdra med gardinerna för att  sedan röra bland LP skivorna i backen, vi bara tittade på varandra. Kvällen fortgick, senare på kvällen när vi skulle gå och lägga oss så klagade min bror på att han trampat på något på hallgolvet som inte var synligt, och han fick jätteont i foten.

När vi lagt oss så hörde jag hur någonting skrapade sej mot en papplåda som stod på golvet, man var rejält skärrad, min bror låg på en madrass på golvet och försökte tillkalla hjälp från högre makter. Min lilla dotter låg i sin spjälsäng och stirrade skräckslagen på något på kortsidan av sängen som hade paralyserad henne, jag kunde inte få kontakt med henne, jag rusade upp och tog henne ur spjälsängen och lade henne tätt intill mej, då först blev hon sej själv igen.

Vi gick upp och satte oss i köket då jag märkte att min bror inte var sej lik han hade en demon eller något likande inom sej, det var fruktansvärt att uppleva det hade kunnat gå  hur som helst men på något sätt lyckades han bli av med denna onda kraft varpå han nästan svimmade  utav utmattning , dagen därpå vågade jag knappt vara hemma i lägenheten, som tur var hände inget liknande igen.


Någonstans i Sverige hände 2014 12 24
Infört :2015 02 09

När vi nyss träffats och våran yngsta son var 2-3 år fick vi låna en stuga i Sunnansjönäs Vindeln kommun 5 mil om Umeå.
Vid huset var det en grusväg. 

Vi fick reda på att det var en av Sveriges främsta utfllyktsmål för spokhunters.
I 150 år har den varit känd för sina fenomen. Många har upplevt skrämmande saker. Fenomenet har lindrats dock av en väg som drogs längs byn till en tjänrn som det här handlar om. Förutom Vittra som också setts till här.
Enligt sägnen sägs en fransk soldat ur Napoleons armevid namn Virou vid finska kriget tidigt 1800-tal. Han vandrade till Vindeln. Där shan hittade ett arbete. Sedan träffade han en kvinnasom han gifte sig med- Dom bosatte sig i Tjärnen och bildade falmilj. Dom drev även jordbruk och fick 5 barn.
En dag fick virou en total total vansinne och mördade hela sin familj och dödade sen sig själv.
Det sägs om du kommer till tjärnen kan man höra hur någon skriker.

Men hur som helst vi lånade stugan, och tänkte gå den vägen av ren nyfikenhet. Just när vi skulle gå kom en strörtskur, ni vet spön i backen med hårda regndroppar. Dom brukar ju inte hålla isig särskild länge och då när det slutat beslutade vi oss o gå.
Det var en grusväg med ganska mjuk sand
Jag mådde bra när jag gått där en stund men plötsligt började jag på oro i kroppen och började gå saktare. Hittade ett skelett av en älg. Ångesten steg ju mer jag gick och rädslan blev högre och högre. Plötsligt tog jag upp sonen i famnen och vägrade att gå ett steg längre. Nu var jag panik. Tittade mig omkring och såg ett stort runt spår precis som från en björn.  Då slog det mig. Att kanske människor har en instint att kunna känna faror, som djur att något djur är i fara. Hur som helst vi åkte hem.
På jobbet när jag berättade denna historia och avslutade med att det nog var Björnen så sa min kollega -Jag tror inte det var björnen. -Min flickvän reagerade likadant när vi gick där . hon vände på klacken och gick kunde inte gå gram till tjärnen längre.


 

Någonstans i Sverige hände 2014 09 07
Infört :2014 09 07

Min svägerska säger att dom har väldigt skumma händelser i den lägenheten dom bor i. Lampor tänds själva, skåpsluckor har stått öppna på morgonen någon leker med leksaker på nätterna.. 

och hennes moster som flyttat in i vår gamla lägenheten i Getinge har spöken/energier som alltid flyttar med henne. När jag va där o hälsade på för några månader sedan med en vän så började vi båda två må riktigt dåligt, värk i nacke och muskler, huvudvärk och kraftig yrsel o illamående. . Riktigt obehagligt! !


 

Någonstans i Sverige hände 2014 09 07
Infört :2014 09 07

Andar i stugan?
Ja, säger jag med all bestämdhet. Vi har haft den sen 20 år tillbaka när barnen var 5, 1 och en nyfödd. Fastän vi hyr av kommunen och får ingen hjälp har vi renoverat och försökt renoverat i gammal stil så gott det gått. Det är en gammal stockstuga från 1888, I nedervåningen finns hall vardagsrum o kök, en trapp upp och där 2 sovrum, ett lite mindre närmast trappan och innerst vårat sovrum som är ett större. Vi har inga dörrar mellan varje rum. När min sambo skulle bräda övervåningen hittade vi en tidning från 18 nov 1888, som dom isolerade ofta med på den tiden. Men vi rös lite för våran äldsta son är född 18 nov 1988. Vi tog det som ett tecken att vi skulle ha den. Vi fick verkligen kämpa för att få den.
Första tiden vi bodde där var det ett par saker som gjorde mig fundersam. En natt när jag inte kunde sova hörde jag tydliga steg i trappan, som stannade på översta trappsteget. Där hade vi den yngstes spjälsäng och jag blev skräckslagen och väckte min sambo, gick o tittade men det fanns ingen där. En annan gång hörde jag en kraftig smäll, så kraftig att man kan tänka sig en tar tag i en ytterdörr, och slår igen den med all sin kraft. Jag var på övervåningen och undrade -vad nu? Tittade ut, men hela familjen var vid sjön. Sprang ned och bägge dörrarna var haspade? folk hade som förklaring att vid värmen så slår sig taket. Men jag har svårt att tro att det  låter så högt.
Sen var det lugnt några år tills en konstig sak hände, när vi kom in hade alla saker på en fönsterbänk ramlat ned. Blommor, vas, småsaker. Allting låg på golvet. En mus sa min sambo. En stor en då, sa jag. Jag vet inte om det hade någon betydelse men vi fick inbrott och just det fönstret blev krossat ett par veckor senare.

Ett par år senare stod min sambo och jag och pratade. Han stod med ryggen mot dörren och jag framför honom. Vi stod ca 1 ½ m från dörren, då vi båda hör hur handtaget på dörren dras nedåt. Vi tittar genast dit, men den är stilla, går ut, men ingen är där.
Efter det har det varit väldigt lugnt, barnen har vuxit upp där och det har varit vårat paradis under många år.
Men...jag har alltid känt en otrolig välkomnande värme i vardagsrummet som gör att man nästan alltid sitter där, jag har haft en känsla av en snäll man där. Köket känns inte ovälkommet men sådär. Trappen känns inte alls bra. När man vaknar på natten och man går upp känns det väldigt otrevligt, nästan hotfullt. Och rummet ovanför trappen känns lite bättre än trappen men ändå inte bra, pga tror jag att trappen är så nära. Och vårat sovrum är helt otroligt otrevligt. Hur vi än har renoverat, satt tavlor, har säng, korgmöbel, och tavlor så känns rummet – det bästa hur jag kan förklara det – i alla fall på sista tiden – ett rum i ett mentalsjukhus som är sterilt Det är alltid otrevligt att gå in i det rummet på natten när det är släckt.
Jag har alltid haft en bra intuition, i alla fall när det gäller människor, deras sinnesstämning, känner om det är något som någon funderar på när det gäller mig. Speciellt negativa saker.
Min historia: jobbade i 15 år på ett ställe. De sista åren mycket permitteringar och fick jobba 120%, blev sjuk. Fick depression och stresssyndrom. Permitterad själv ett par år senare. Gick konstskola. Fick upp kreativiteten men, efter det när man inte fick jobb, föll tillbaka till depression som varade fram o till i flera år, för ett par år sedan fick jag även utmattningssyndrom, och  personliga problem.
Min mamma dog också 2010. Och jag tror att det är i botten det här handlar om.

Sedan brakade allt lös av crazyness sommaren 2013.
Vi har haft en katt, Felix som vi älskade och blev 19 år. Han älskade stugan och låg alltid i korgmöbeln i vårat sovrum. Han är begravd intill våran tomt. Tillsammans med andra djur, tex mammas hund.
Vi började höra hur han hoppade ned från korgmöbeln när vi satt utanför på altanen. Först dunk...framtassarna och sedan någon sekund senare dunk...baktassarna. Flera, flera ggr hörde vi det. Vi tittade alltid åt det fönstret för alla hörde att det kom från vårat sovrum. Vi var inte i stugan den sommaren så länge, kanske 3 veckor, men min sambo ville få mig att tro att det var bildörrar. Vi har en parkering bredvid och visst det låter nästan likadant, men varför alltid två dunkar, dessutom har jag hört det inne i stugan o uppifrån.
Min sambo började jobbet klockan 7 och åkte alltid ungefär klockan 6. Jag vaknade en morgon och tittade på klockan och den var 20 i 8. Det är jag säker på. Jag hör då hur någon går med kraftiga skor nedanför i vardagsrummet. 3-4 steg och sedan tyst. Det upprepades ungefär 3-4 ggr. Min sambo har sådana arbetsskor. Vi är rökare och nu när barnen är stora och i stan, röker vi vid öppen spisen. Det lät precis som han satt och rökte och gick fram till öppen spisen och askade. Va nu, undrade jag. Är han sen? El sjuk? Är han sen hör jag väl dörren snart. Annars kommer han väl upp. Men hörde aldrig dörren och när jag vaknade var jag ensam. Jag messade honom och frågade varför han var sen? -Jag var inte sen, jag for vid 7 som alltid. Berättade, men han avfärdade det och sa, det var väl nån som kom in. Jag kanske glömde stänga dörren.
Hörde ibland dunsar, ibland ovanför mitt huvud, som att någon dunkade med knytnäven på andra sidan väggen. I hörnet i sovrummet hördes prassel, vi hade pappersrulle o annat skräp där och hördes tydligt att någon rörde vid det, men inbillade mig själv att det kunde vara en mus.
En höstnatt när jag skulle sova där ensam, jag var konstigt inte rädd, jag tyckte det bara var ljud och även om det var övernaturligt, so what? Kände mig trygg ändå, fast inte i vårat rum då, och ibland vissa gånger inte heller annars.
Jag satt i vardagsrummet och läste en tidning och hörde först handtaget, tittade dit och det rördes inte. En stund senare hörde jag ungefär 3-4 människor gick förbi fönstret och jag undrade -vem kommer nu? Ställde mig upp. Men det kom ingen och såg ingen. -Jaha, hej, hej -sa jag högt. Konstigt nog pratar jag ofta med stugan, liksom -hej, det är bara jag....Men den natten sov jag nere.

I Oktober trappades det upp. Vi hade, min sambo o jag bestämt vi skulle vara där över en helg. Vi hade packat in allt, satt på radion, drack en öl, tänt en eld i brasan och satt och pratade. Då hörde vi plötsligt ett prassel av grov plast, ungefär som presenning som viks ihop el knövlas från köket.. Högre än radion och vi, med radio o brasa fast det var i ett annat rum. Jag går genast dit, men hittar inget som kan göra det ljudet. Går tillbaka, ska sätta mig men blir

nyfiken och säger -vill ni nåt så knacka 3 ggr!. Inget händer och vi glömmer saken. Vi går och lägger oss. När jag ska dra tröjan över huvudet och min sambo ligger i sängen, hör jag tydligt och väldigt högt ett stönande eller snarare en suck, precis som från en stor hund (grand danois) el liknande. Jag säger då – hörde du det där? Frågade jag för att kolla honom. -Ja...vad var det??frågade jag .....ja, det var en suck...även om han nu försöker ibland säga att det var han, så går det inte. Ingen människa kan låta så högt i en suck...ungefär som mmmm, som hundar låter när dom lägger sig ner. Då blev jag lite rädd, för det lät inte mänskligt. Kvällen efter, satt vi likadant, brasan på, pratade och radion på och då...plötsligt....kommer 3 väldigt höga knackningar...i metall?? Våran stuga är ju en stockstuga i trä. Jag tittar genast på handtaget för det är det enda i metall jag vet. Min sambo tittar mot andra väggen för han tycker det kommer därifrån. Han sa senare att han tyckte det lät som att man spikar en spik mot en spik. Knackningarna lät väldigt högt och klart, överröstade allt ljud runt omkring.

Senare var vi inte där förrän i påskas och det var då som allting hände som vände upp och ner på min världsbild, och gjorde att jag fick ett annat tankesätt, och som också gjorde mig livrädd, och som kanske alltid har gjort mig mörkrädd, även om jag känner mig trygg runtomkring mig, nu....
Vi var där under ca 10 dagar. Som vanligt dunsar o ljud. Inget konstigt. En kväll hörde vi båda att korgstolen lät litegrann, ungefär som en satte sig i den. En annan natt hade min sambo bytt säng till den bredvid trappen, pga ryggvärk. Jag hade lagt mig före honom och hade inte somnat än, när jag hör hur hans täcke rörs, ungefär som när man bäddar och rumstrerar om, eller när ett barn leker med ett täcke. Jag tänkte -hur kunde han komma upp så där ljudlöst, övertygad om att det var han. Det pågick så länge att jag var tvungen att gå upp, då slutade det ,och hans täcke var huller om buller. Men min sambo kan inte säga om han bäddade den dagen.
Sedan en morgon stod jag och tvättade mig i tvättrummet som ligger vägg i vägg mot trappen. Vi har inget vatten utan tvättar mig i ett tvättfat. Då hör jag plötsligt hur barnfötter på ett lekande sätt springer nedför trappen,  hoppas ni försår vad jag menar, i takt liksom. -Det där hörde du väl, säger jag till min sambo som stod bredvid? -Nej, säger han.
Och sen hände det som jag aldrig glömmer, och som när jag berättar det, får en del i min närhet undra hur jag mår. Jag har haft depressioner ja..kraftig ångest ja...utmattningssyndrom ja. Men aldrig psykoser eller andra sjukdomar som gör att jag hallucinerar..

Vi hade lagt oss och somnat. Då drömmer jag och som hamnar i en mellanvärld mellan dröm och vakenhet. Jag drömmer att jag åker båt och jag känner hur det gungar. Plötsligt vaknar jag av att det låter pang!! och känner att sängen ramlar ner några cm. Jag vänder mig om och ser min sambo i sova och tänker, det där var ju fysiskt omöjligt, och försöker somna om. Då börjar korgstolen närmast mig låta, först lite, sedan mer och sedan så mycket att den knastrade. Ljuden kom stötvis. Jag satte mig genast upp och stirrade på den. Det var mörkt men inte mer att jag såg den. Jag tänkte, det där är inte min katt! Och livrädd satt jag där en stund som kändes lång och till slut slutade det att låta. Jag lägger mig då ner, på rygg, för att höra bättre. Då får jag plötsligt barnfötter i ryggen!! liksom trampande, hårt men ändå mjukt. Ungefär 3-4 trampningar!
Jag flyger upp sittandes, och nu börjar korgstolen leva om igen. Först lågt, och precis som förra gången till slut knastrande. Jag tänkte : fattas bara att jag ser någon nu!! Konstigt nog, väckte jag inte min sambo, eller tände lampan. Utan satt där skräckslagen och rörde mig inte en millimeter. När det äntligen tystnat och jag suttit där tills jag inte orkar längre, lägger jag mig ner, livrädd och tror att jag kommer att känna det igen. Men det gjorde jag inte och jag lyckades sedan somna ett par timmar.

Dagen efter talade jag om det för min sambo. Han visste väl inte vad han skulle tro, men jag gjorde klart för honom, att jag sover inte mer i stugan!!
Redan på hösten innan hade jag haft kontakt med en kille som skrev om spöken i våran stad och berättat för honom. Jag kontaktade han igen och han sa, att du måste få dit ett medium som kan rena stugan. Han hade kontakter i Stockholm och skulle höra sig för. Han tipsade om att jag skulle gå till Terry Evans storseans som han skulle ha i staden. Gick dit, träffade honom snabbt i pausen och frågade hur man skulle göra om ett ställe blivit fysiskt? -Then you must have a medium, sa han. Han frågade en kvinna om hon kände någon häromkring, men det gjorde hon inte.Han jag frågade tidigare hörde av sig, men ingen ville ta sig an jobbet, för dom hade inte befogenhet.
Veckorna gick, och snart var sommaren här, och jag visste att min sambo ville bo där som vanligt. Det ville ju jag också, men inte med vilka som helst.
Jag råkade vara vän med Elisabet Lange på fb, och ni vet, ibland kommer det bilder på deras vänner och en fråga -känner du denna? På något sätt fastnade jag för hennes ansikte och slog upp henne. Det stod hennes namn Anna-Lena Vikström, och att hon var medium och sysslade med mycket, men mest själavård. Det var alltså inte hennes hemsida. Jag skrev ett meddelande till henne och frågade vad jag skulle göra -hur jag skulle tackla dom och göra av hela situationen.
Dagen efter stod det -Ring mig!! Jag messade henne och sa att jag blivit så skrämd att jag inte vill sova där längre. Hon sa att hon fått ett varsel på morgonen att rena ett hus på ett nytt sätt. Sedan frågade hon hur jag hade fått tag på henne -Tv, tidningar, radio eller vad? -Näe, ditt ansikte dök bara upp på min fb-sida. Hon sa: Vet du -Det är inte ofta jag är i din stad. Jag har fullspäckat schema med kurser bla, och jag ska ha en kurs just i din stad till helgen. Detta är ingen slump. Andarna har kallat mig via dig.

Vi hämtade upp henne på lördagen, och hon sa att hon aldrig brukar jobba efter en kurs, men det här kände hon sig kallad till.
Hon gick in på tomten och sa -ja ha, här kommer nr 1. - En kvinna, med mycket gamla kläder. En platsbunden. -Hon tycker om att ni tagit bort buskar el liknande. Och det är riktigt, det var en skogstomt från början, och vi har tagit bort träd och buskar. Men nu ville hon in. Och här är också nr 2 -En annan platsbunden ande, med ett spett i handen. Han tar bort mycket sten. Har ni mycket sten i marken här? -Ja, sa vi för det har vi mycket. Jag har en känsla att han också är snäll och vaktar oss.
Hon gick in och in i vardagsrummet och satte sig i fåtöljen. -Här sitter din morfar, en snäll man som har ett viktigt budskap till dig. Jag tänkte, min morfar? men jag har aldrig haft någon morfar? Hon gick sedan förbi köket och ville gå upp. Den här trappen måste vi göra nåt åt.

Här känns det inte bra. Uppe tittade hon sig omkring i det första rummet, och då plöstligt hörde vi en duns på nedervångingen som både jag, min sambo och chauffören hörde. Hon sa, -här är det väldigt många djur och det var därifrån jag hörde den där sucken, och sedan skulle hon gå in i vårat sovrum, men backade och sa -näe, det här blir svårt. Det är så negativt att jag blir yr. Hon försökte igen och sa att rummet var oerhört negativt med väldigt mycket platsminnen med negativa energier, dom försökte också knuffa ut henne, om det var andra andar vet jag inte. Rummet såg inte heller ut som det gjorde nu. Hon såg det som mycket gammalt, och hö på golvet. -Andarna här förstår inte varför ni vill vara här uppe. Hon satte sig i min säng, och flög upp. Där skulle jag inte vilja sova!. Dessutom är den på ett currykrysss. Flytta den en meter så ser ni att det blir bättre. Andarna har försökt skydda er, men det här måste renas så det inte kan komma in fler andar som inte hör hemma här. -Jag frågar din morfar och han nickade.
Vi diskuterade vem det kunde vara och jag berättade att mamma var fosterbarn, och den enda morfar jag haft, var hennes styvpappa som dog när jag var 2. -JA, det är han! Sa hon. Han är väldigt lågmäld, rättvis, och orolig för dig. Du har varit sjuk länge. Och du har under många år utsatt dig för människor som är energitjuvar. Han har varit så orolig, att han varit rädd för ditt liv, du ska hålla dig borta från sådana. Men han är också stolt över dig, för du har kämpat mot någon el några på någon myndighet el liknande och fått rätt. Och det stämmer. Jag har under min sjukdomstid, varit på ett arbetsinriktad myndighet som jag tycker har gjort mycket tjänstefel och jag har bråkat mycket med dom. Och nu senast kunde dom  bara ge mig praktikplatser 3 månader i taget och inget mer. -Jag ska nu också säga något konstigt. -Du ska inte jobba, -jag vet, sa jag. Jag var på ett möte veckan innan med dom, och min läkare som fick höra detta och frågade om jag inte hellre vill ha sjukersättning. -Ja, med vad man har att välja på, och att man känner sig lägst i samhället med psykisk sjukdom, och jag har varit sjuk så länge att jag inte får några jobb. -så ja. Så får det bli, sa min läkare. Det kommer att bli bättre nu, sa hon. -Men din morfar har länge försökt få kontakt med dig,men du har bara ignorerat det, så till sist tog han till storsläggan.

Hon såg också en tavla med ljus bakgrund och röda blommor och sa -Du målar, eller du har.

Visst? -Ja, jag berättade om konstskolan. Men jag har inte gjort någon sådan tavla så jag förstod inte riktigt. Hon såg också ett papper med någon underskrift och pengar. Och det stämmer också, för vår halvbror som bor långt fån oss har gjort oss arvlösa när pappa dör. Vi andra barn som han hade med min mamma är säker på att det inte gått rätt till. Jag känner att din morfar även kan komma hem till dig ibland, fortsätter hon. Har det inte hänt något konstigt där? -Ja, 2 mobiler har försvunnit och aldrig kommit tillbaka, fast jag vet att jag tappat dom inomhus. -du ser där -Men barnafötterna då, och korgstolen,  Jag berättade om upplevelsen och hon förklarade att jag var i andevärlden när det där hände, jag var i ett annat tillstånd. Att vara i andevärlden är mycket helande. Fast det tyckte ju inte jag då. Är det ett barn här också? -Ja ibland och jag tror det är kvinnans pojke. Han drunknade när han var äldre, övre tonåren, men nu visar han sig som liten.

Sedan gjorde vi en seans som förde stugan i ljuset istället för andarna. Hon tyckte och vi, att dom kunde få vara kvar, när dom vill,eftersom dom skyddade stället. Sedan gjorde vi seans och ska ej säga hur hon gjorde men förde hela stugan i ljuset istället för andarna. Eftersom dom vaktade, skyddade stället och oss. Men efteråt sa hon -Att nu kan kvinnan ha försvunnit för jag känner henne inte längre. Dagen efter tänkte jag efter och fick lite bitar på plats
Mamma var fosterbarn och hon hade en mycket äldre bror i 16 års ålder. Han tog hand om mamma mycket. En dag ville mamma åka skridskor, och hon tjatade på honom. Mamma var 7 år. Han sa först nej, men gick sedan med på det. Hon åkte på sjön och han försvann bakom en udde, och då hörde hon hur han ropade hjälp, och när hon kom fram var bara mössan kvar. Efter det började fostermor hata mamma och sa -Du har dödat mitt barn och vägrade att ta i mamma något mer. -Då sa morfat alltid -Tyst! Kom till mig istället! Och tog upp hon i knät. Så det var morfar som var mammas förälder efter det. Han var väldigt snäll och mån om de näral.Tavlan hon pratat om,är inte min, utan min mammas, som hon måladae när hon bodde med morfar. Den har hängt med hela mitt liv var vi än har bott. När jag berättade det här för min bror, sa han -äh! Spöken men sa -Men det är ju mammas tavla hon beskriver! Var den tagit vägen nu vet jag inte. Jag tror också, el är nästan säker på att hon tog fel på kvinnan och min morfars son. Hon sa också ett kort namn med E i. Min fosterbror hette Arne. När hon sa storsläggan -så tror jag det var Arne, som följer morfar ibland. Det  var nog honom jag hörde i trappen också. Jag fick också en känsla, att vad gör man om man hamnar under isen i en vak och inte hittar tillbaka till hålet. Man bankar med både händer och fötter och jag fick känslan att det var det han gjorde.
Vi tackade och jag sa att det var en ära att träffa henne och hon var väldigt billig. Hon är hellre det så hon kan hjälpa så många som möjligt. Vi tackade och nu, när jag gått in på hennes hemsida är det otroligt att vi fick tag på just henne. Som är så känd att vara väldigt duktig. Hon skriver i tidningen nära varje nr tex. Och ska vara med i tv i höst och har skrivit böcker. Hon verkar vara upptagen hela tiden och var också i Japan och hade kurser.

En vecka efter hon varit hos oss så åker vi till stugan. Vi kollar runt lite och jag känner efter. Stugan känns inte ny, som hon trodde utan fortfarande varm. Däremot kanske ny i vårat sovrum. När vi ska gå och jag ska stänga dörren, hejdar jag mig. Jag ser mammas gamla hund Luddes boll. Mitt under bordet i vardagsrummet. Senast jag såg den var för flera år sedan, ute, grå av väder o vind. Det var därför jag kände igen den. Dessutom dammsög vi stugan i påskas och då såg jag ingen boll.
Sedan har vi haft en bra sommar i stugan. Jag har känt mig trygg och kände mig så tacksam, men dom har busat mycket. Min sambo står mera på jorden om jag säger så, och vill inte ta till sig riktigt. Även om han hör saker. Han har alltid inte så bra förklaringar. Han kan inte förklara Tv:n, och han säger också. -Du vet inte om jag också har varit med om nåt,men inte säger det. För mig har det här vänt upp och ned på min världsbild och jag tänker mycket på det. Och blir förstås ännu mer intresserad och vill lära mig mer Och jag tror att jag är lite medial, el inte det kanske,  men öppen. Hon sa att det blev jag när det hände nåt för några år sen. Men att du inte har litat på din känsla. Jag pratar därför mycket om det och det kan ju förstås vara jobbigt för min sambo, så det kanske är därför också han förnekar.

Därför har jag önskat att bevisa för min sambo. Skräm honom tom har jag tänkt, dumt...Men sedan strax efter började min mobil strula. Klockan gick inte rätt, fastän den var på automatik. Den började plötsligt ringa eller burra. Det stod konstiga meddelanden med obegripliga ord. Jag fick stänga av den o på, om och om igen. Jag behövde ändå en ny, och jag trodde den gått sönder, så jag beställde en ny. Fick vänta 8 dagar och då plötsligt fungerade den perfekt. När jag fick den och satt i soffan, tog jag några testbilder. Vad jag minns var jag ensam. Min sambo hävdar tvärtom. Men jag minns att jag var ensam i rummet och siktade på gungstolen. Bägge fotona. Några dagar senare får jag en chock när jag tittar på bilderna. En figur står vid dörren, som är alldeles grå och jag känner inte igen i kroppen. Vi har inte heller haft besök i sommar förutom min bror som är mycket mindre.Min sambo hävdar att det är han. Men jag vet att det inte är han. Han ser inte ut så där. Han är för det första mycket smalare. Och vi har försökt återskapa fotot, men våra ansikten är alltid med, även om det förvrängs i ljuset. Så det är det fotot ni har fått, och som ni analyserat. Har även ljudfiler men har inte lyssnat igenom dom än.

Jag skickar även fotot till Anna-Lena och hon skriver,- ni verkar ha fångat en, och det är ett mycket helande kort. Jag förstår att det är väldigt svårt för en ande att visa sig så tydligt, men vi har strömavfall av dåliga ledningar. Känner man på dom burrar det av elektricitet. Där han står är han nästan omringad av ledningar, i alla fall halva dörren och till taket och köket.
Annars har dom lekt med ström, jag har gått ner på natten och inte varit med om det, men min sambo har gått ner och då har TV:n stått på och alltid alla kanaler borta. Min mobil kan jag inte använda. Har jag skrivit något långt, speciellt om det här så just när jag ska skicka det så vips, raderat, och då blir jag nästan irriterad. Den bilden på figuren kan komma upp fast jag är på fb tex, eller hotmail. Den växlar från ena programmet efter det andra. Mina barn påstår att jag fått ett måndagsexemplar. Våran ragdoll har i alla fall börjat bete sig helt annorlunda. Någon av dom är väldigt djurvän och gillar katter. Hon sover alltid med någon annan hemma, i fotändan. Men efter reningen gick hon på min säng och kurrade. Men sov nästan aldrig med oss, utan i vardagsrummet eller rummet bredvid, även under korgmöbeln ibland, med tassarna upp, som ragdoll gör. En gång låg hon i sängen bredvid vid fotändan, såg lite roligt ut. Förut låg hon gömd i en låda på övervåningen och längst ut vid min sambos säng närmast utgången och flykt. Men TV:n på, frysen lyser rött och är på högsta..Dunsar hör vi också. Och dörren har varit öppen på när jag var säker på att vi låst. Mina solglasögon försvann, mina glasögon också. Hittade solglasögonen i garderoben, men har inte hittat glasögonen. Men jag behöver ändå nya, såg dåligt med dom. Men jag är inte rädd. Däremot har jag blivit mörkrädd efter händelsen i påskas. Det har jag aldrig varit. Jag känner mig trygg att någon följer mig och skyddar mig. Och har faktiskt börja må mycket bättre efter Anna-Lena Vikström var där. Om det var rummet, hon el nåt annat vet jag inte. Men har mindre ångest och inte så nedstämd, stressad och orolig.
Detta var min historia

 


 

Någonstans i Sverige hände 2014 06 22
Infört :2014 07 11


Ska berätta om en läskig sak som jag var med om för några månader sen. Jag låg i sängen och var på väg att somna, klockan var säkert 23.00-24.00 och det var helt tyst i huset. Plötsligt så ramlar ett limstift ner på golvet med en duns ifrån bokhyllan. Limstiftet rullar sen 20 cm för att sen stanna vid dörren. Trodde först det var min Katt Sickan men hon har aldrig hoppat upp på bokhyllan och hon är sällan i mitt rum. Och om hon skulle ha vält ner det så skulle jag höra det för då skulle hon bli rädd och springa ut ur mitt rum om hon råkat välta limstiftet av misstag. Det ramlade från andra hyllan. kan det isf vara min bortgångne katt Lex? mina föräldrar säger att en vindpust välte ner det men då skulle ju limstiftet kunna ha vält mycket tidigare och varje dag. HJÄLP!! jag blev alldeles skräckslagen och lyssnade spänt på nya ljud men det lugnade ner sig och efter 3 timmar somnade jag..det har hänt lite olika saker i mitt rum på natten som har skrämt mig rejält. Och det stod där minst en vecka på bokhyllan och ingenting hände förrens den dagen och limstiftet väger inte lika lätt som en fjäder.Min fråga är kan det ha varit en logisk förklaring eller var det min döda katt Lex som besökte mig? har testat med att putta ner limstiften från bokhyllan med handen men det som händer då är att limstiftet faller rakt ner och rullar nästan ingen vart.. ??? det tycker jag är konstigt!!

 



Någonstans i Sverige hände 2014 06 22
Infört :2014 05 24

Anonym kvinna 24 år gammal.
Jag började väl riktigt förstå att jag hade andra förmågor när jag var 13 år och skulle fylla 14 när jag såg några dagar tidigare hur min kompis ramlade ihop i skogen tre gånger varav två ggr hon klev upp men den tredje gången så klev hon inte upp, men ingen skulle ju liksom tro mig om jag sa något dom skulle ju liksom tro att jag var knäpp. Men jag var ju inte det för det hände ju en vecka senare och sen dog hon det 13 november 2003 man kan nog ändå säga att allt började så mycket tidigare att jag kunde se saker som händer i förväg som att jag kan se in i framtiden innan det ens har hänt och ser det i mina verklighets drömmar. Jag kunde även se att min egen pappa inte var en bra människa redan när jag var fyra eller fem år gammal för jag visste att han och mamma skulle gå runt och kolla oss när han kom hem från jobbet på restaurangen och jag låg under sängen och vägrade komma fram tills dom lämnade rummet.

Eller om jag träffar nya människor så kan jag se om dom har någon med sig och skyddar dom så har jag umgåtts med dom ett tag så frågar jag alltid om dom förlorat en mormor eller farmor osv och det har dom säger de och sen frågar dom hur jag kan veta det och då svarar jag att för de är här med dig och ibland så vill de lämna ett meddelande till sina anhöriga och då har jag fått lämna det.

Jag önskar att jag kunnat prata med min mormor om detta men jag han aldrig, för samma dag som vi flyttade från ett ställe till ett annat 2005 så åkte en ambulans förbi oss och jag kände att det var något som var fel så jag bad min mamma ringa min moster och kolla hur det var med min mormor men min mamma han inte för min moster ringde och sa att hon var med min mormor på sjukhuset och hon ville att mamma skulle komma direkt så fort vi kom fram till sjukhuset fick inte jag komma in men det konstiga var att samtidigt jag fick känslan så åkte min mormor förbi oss i ambulansen vi såg. En vecka gick och jag fick träffa min mormor två ggr innan hon dog kvällen innan hon dog så kom hon till mig och talade om att hon var tacksam för att jag och min storebror kommit dit och jag ville inte riktigt inse att hon var borta så när mamma kom in i mitt rum morgonen efter så sätter jag mig rakt upp i sängen och frågar henne om mormor dog i natt och det hade hon gjort bara några minuter före innan hon kom till mig. Man kan även säga att jag oftast inte upplever så mycket steg eller dörrar som låter det är mera direkt att jag ser det som händer jag känner konstiga lukter känner hur det blir kallt och sen några minuter senare blir det varmt igen.

När jag bodde hemma hos min mamma så såg jag en dag en gubbe med armarna i kors och en ung kvinna med gammeldags kläder så jag förklarade det för min mamma så sa hon att den unga kvinnan var min mormor när hon i yngre dagar var piga och gubben var min morfar som jag aldrig träffat bara sett bilder på när jag var liten så det var lite spännande... det mest skrämmande jag upplevt när jag bodde hemma var när jag kom hem från skolan och min mamma sitter vid datorn och har lite svårt att andas så är det för att det står en gubbe jag inte sett förut som försöker strypa henne. Jag började nog bli mera öppen för detta när jag flyttade hemifrån och sitter och äter middag i min nya lägenhet med en kompis och jag har en konversation från sovrummet via fläkten jag frågar min kompis om hon hör något men det gör hon inte efter några dagar i min nya lägenhet så upptäcker jag att allt inte är som det ska för det finns speglar i hallen och varje gång mest på kvällen som jag går förbi så ser jag en liten flicka med en gammal rosa klänning leka under hatthyllan genom spegeln och inget kändes bra i den lägenheten, varje kväll hörde jag faktiskt steg och slammer från köket vattenkranen som går i gång andetag i örat när man försöker sova, en mörk skugga som står i hörnet i sovrummet och stirrar på en när man försöker sova ... ryser bara jag tänker tillbaka på det.

När jag senare flyttade från den lägenheten till en helt annan så tog det inte slut det var en mindre lägenhet jag bodde längst upp och det fanns ingen vind men där hörde jag fotsteg ovanför mig någon som gick runt i lägenheten samt att i typ pannrummet mittemot min lägenhet så hörde jag slag och skrik på kvällarna när man gick till tvättstugan så kände jag min förföljd och iakttagen av något som inte kändes så snällt mera hotfull. Under det här året jag bodde i den här lägenheten hände riktigt mycket, När jag gick på promenad med en kompis så gick vi förbi ett hus så stannade jag upp och känner att trottoaren är ihålig och jag tittar på min kompis och frågar har dom gjort om här för det var inga träd här förut och hon tittar på mig och säger att hur vet du det? det har varit en uppfart till huset här. Jag svarar henne att jag vet jag bara ser det som det var förut, sen tittar jag upp mot huset och ser en kvinna i fönstret och som hån ler mot mig och jag vänder mig mot min kompis och frågar om hon såg det där med men det gjorde hon inte, självklart tänker jag det händer igen. Sen får jag en väldigt stark känsla och bilder i mitt huvud och vänder mig återigen till min kompis och frågar, bor det en man och en kvinna i huset? och kvinnan är gravid med tvillingar? min kompis tittar på mig med stora ögon och svarar, okej nu skrämmer du mig, men ja det är sant. Jag vänder mig mot huset och talar om för min kompis att det står en äldre kvinna i fönstret som inte vill ha dom där och ifall kvinnan och mannen inte flyttar nu så finns det en stor chans att kvinnan ramlar ner för trappen eller ja blir knuffad ner och förlorar barnen har hon tur kan ett av barnen överleva.

Vi gick sedan hem och 3 dagar senare när jag träffar min kompis igen så frågar hon mig hur det är och jag svarar att jag inte kan sluta tänka på det där paret eller huset så berättar hon för mig att kvinnan ramlat ner från trappan och förlorat båda sina barn i magen och jag blir stum. Men då ser jag på min kompis i sin hemma miljö och jag ser något jag inte sett förut och jag frågar henne om hon haft det svårt i livet och jag frågar henne hur länge hon hade haft små män tusen av dom i sitt liv och hon berättar att hon haft problem med små djävular av något slag som gjorde hennes liv till ett helvete och inte hjälpte det att hon hade sin lägenhet mittemot en gammal kyrka som haft en tortyrkammare av något slag i källaren allting var så komplicerat när jag var i hennes eller hennes pojkväns lägenhet jag hade alltid svårt att andas och luften var alltid tung. Sen flyttade jag igen till en annan bostad där jag bor nu och inte är det bättre här, jag vaknar på nätterna och är vaken och ser skrivna rader på vägen där det står öppna dörren din hora jag vet att du vill öppna dörren din slyna, över alla väggar i hela sovrummet… någon som ropar på mig när jag är ensam hemma som låter som min pojkvän men han e inte hemma... små fotsteg i klädkammaren, det låter även därifrån som om mina Ikea påsar prasslar och ramlar ner men de ligger på samma ställe där jag lämnade dom.

Prassel och slammer inifrån klädkammaren och nästa dag när man tittar så är det enda som är på golvet en låda som legat stabilt uppe på hyllan... Kaffebryggare är på när man vaknar och det är inte min pojkvän som startat den och glömt den... I morse så var det riktigt hemskt min lilla katt kommer springandes emot mig och skriker och det var verkligen hjärtskärande och han är livrädd två dagar i rad så ligger han och trycker nästan hela natten under bad karet han springer ut från sovrummet 2 sekunder efter man tagit in honom dit... Det är så frustrerande jag vet att något är där jag känner det men det låter mig inte se det. En gång när jag var runt 14- 15 år och jag hade varit i duschen så satt jag inne på mitt rum och jag hör en duns i från tvättstugan så ligger min schampoflaska på golvet och den stod stabilt i en korg och jag hörde även röster från bastun och på hela nedervåningen hörde jag alltid saker och kände saker men dom visade sig aldrig när jag var ensam hemma så vågade jag aldrig gå ner för jag visste att jag inte var ensam. Jag har massiv av saker att berätta men då måste jag gräva riktigt mycket i minnet och vissa av dom minnena ligger förträngda för dom hör ihop med andra minnen så detta är allt jag kan berätta just nu.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 06 12

Jag låg och sov, hade mardröm om atomkrig. Det var en väldig klar och levande dröm. Vaknade av drömmen, men var helt paralyserad. Klarade inte röra en endaste millimeter av kroppen min. Var helt stel, bara ögonen var vidöppna. Jag var självklart rädd och fattade inte vad som hände. Jag var helt klarvaken.
Plötsligt hör jag nån komma in i sovrummet. Jag låg vänd mot min sambo som låg bredvid mig, så jag visste det inte var han. Första tanken var inbrottstjuv, men jag kände på en gång att det inte var nåt levande. Det var mörkt, hotfull, ont och omänskligt, en slags skugga med tung massa. Hörde han (kändes som maskulint) komma närmare sängen och kände hur han lade sig bakom mig. Kände hans omänskliga kropp trycka ner madrassen bakom mig och kände hans "kropp" trycka sig mot min rygg. Jag kände han lika fysiskt som jag känner en vanlig levandes kropp mot mig.
Paniken i mig började verkligen ta överhand. Men jag klarade inte röra på mig, försökte ropa på min sambo, men inget ljud kom ut ur mig.

Jag kände "skuggan" tätt, tätt bakom mig och skräcken växte i mig. Jag försökte med alla krafter och få ut ljud ur mig, och när jag äntligen fick till några harklande läten så släppte allt. Paralysen försvann och "skuggan" försvann. Allt blev helt "normalt", förutom att hjärtat mitt bankade som besatt och skräcken satt kvar.
Jag förstod inte vad det var, och jag klarade inte somna den natten mer, mer än att man slumrade till några gånger för att vakna lika fort igen.
Steg upp tidigt på morgonen när sambon min for på jobb. Tänkte väl lite på nattens händelse, men i dagsljus är inte saker så skrämmande längre. Lite ut mot dagen började jag bli mer och mer trött. Så till slut lade jag mig ner på soffan och skulle sova en timmes tid.
Jag fick mardröm igen, den här gången gick drömmen ut på att jag blev besatt av nån slags ond kraft.

Nån kom in i kroppen min och jag klarade inte kontrollera mig längre. Vaknade mitt i drömmen och var paralyserad åter en gång, exakt som på natten. Jag kunde inte röra nånting av kroppen, var helt fastlåst, men klarvaken. Hade samma skräck i mig och plötsligt hör jag nån komma in i vardagsrummet. Jag hör fysiska steg komma närmare soffan där jag ligger. Hoppades att det var min sambo, att han slutat tidigare, men kände att det var den samma onda "skuggan" som på natten. Han lägger sig bakom mig, trycker sig tungt mot ryggen min. Känner hans arm lägga sig över min hals, och jag blir tryckt ner i soffan. Känner att jag håller på kvävas och paniken är helt obeskrivlig. Jag försöker ropa, och efter ett tag kommer det några läten ur mig. Allt släpper, och allt försvinner.
Jag gick hela dagen och tänkte på vad i herrans namn är det som håller på och hända med mig.

Men jag är en person som MÅSTE få svar. Jag gick på dagbladet ( för jag bor i...) gång på gång, vet inte varför jag gjorde det. Men nånting sa mig att jag skulle göra det. Det lönade sig, för på kvällen var det helt plötsligt en artikel om sömnparalyse (tror att det kan heta så på svenska). Det drabbar visst väldigt, väldigt många människor. Man vaknar och är helt paralyserad. Det kommer av att när vi somnar så stänger hjärnan av en del så vi inte ska röra på oss så mycket i sömnen. Annars skulle vi bli väldigt aktiva på natten, springa och ja, göra allt det vi drömmer om. Men ibland när vi vaknar så har inte den delen riktigt "vaknat" ännu. Därför är vi paralyserade. Bara det är skrämmande nog, men att vissa av oss upplever onda andar, demoner, häxor, monster osv vet inte forskarna orsaken till. Så det finns inget svar till det precis, men att det är levandes och förfärligt och en rädsla och panik känsla utan like det kan jag skriva under.

Vet att många av er har upplevd liknande saker, så vi är inte ensam om det. På ett sätt är det ganska spännande också. Har inte upplevd det efter den gången och det är jag väldigt tacksam för.
Men i stället när jag lägger mig så hör jag en maskulin röst som säger mitt namn...N.....N... säger han. Och nu i det sista har det kommit en kvinna som säger hallå...Helt klart och tydligt hör jag det...men jag är inte rädd, det är inget skrämmande i det där. Har sagt både ja och hallå tillbaka och då börjar det komma massa färger i mitt inre som håller på och ta form, men av nån anledning skakar jag bort det som vill komma...
Jag verkligen hoppas på att min julkyrka spelar igen . Då vet jag att mormor eller morfar är hos mig.
Min moster var här i söndag . Kände hennes parfym o bled cigg. När jag satt mig .såg jag henne i hennes 80tals tränings overall röd. Uppläggda hår och vackra ögon. Blev lugn o lycklig.

Precis efter att hon gick bort, ca en vecka efter så satt jag på balkongen sent en natt och tänkte på henne och pratade för mig själv om hur mycket jag saknade henne och hur tomt det är när hon inte finns hos mig mer! Ja sa det högt och samtidigt som jag säger det tänds lampan och jag får ett mess på mobilen!Det var ett gammalt mess från henne där det stod hur mycket hon tycker om mig och att jon alltid ska finnas runt mig. Även när hin gått bort. Sedan dess har det nästan varje kväll när barnen sover smällt till i köket. Varje kväll ,vid nästan samma tid och jag känner att det är hon som ser till mig


Någonstans i Sverige hände 2012
Infört :2014 01 12

Hej..jag tänkte berätta lite underliga saker som hänt mig,själv har jag inte kommit på vad det är.Jag satt i mitt rum och gjorde mina läxor och så kommer mamma in i rummet och säger att hon och pappa ska ut och handla,så jag är helt ensam i huset.Jag forsatte att göra det jag gjorde men då blev jag törstig,så jag gick till köket för att dricka lite vatten men när jag kom tillbaka så var min laptop och mitt skriväfte borta,det var ju helt sjukt för ingen var hemma förutom jag.Jag sitter vid sängkanten och tittar ut genom fönstret och ser en gammal tant och jag vinkar hygglig till henne men hon står bara och stirrar på mig...till slut så pekade hon på mig och jag tittade bort...sen tittade jag till henne igen men sen var hon borta...det är ju helt konstigt för hon var ju typ 70-80 år och hade en rullator och så snabbt kunde hon inte smitit iväg....usch..jag får kallakårar genom att tänka på det.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2014 01 12


Jag t ex har alltid varit känslig för saker och ting, ser jag ett riktigt medium/häxa så får jag obehagliga vibbar och känslor direkt.
Samma sak ifall någon är arg på mig eler råkar vara riktigt arg i min närhet,, precis innan han/hon öppnar munnen så kan jag starkt känna av människans känslo tillstånd.
Samma sak ifall jag gjort någon ledsen, så känner jag av att människan är ledsen på mig.
Dessa förmågor tror jag kommer från Gud. En känslighets gåva av något slag.
Ibland kan det vara svårt för präster att avgöra skillnaden, speciellt om de fått en uppfostran där allt övernaturligt är lika med demoniskt. Vilket jag tycker är fel.
Finns övernaturliga krafter som är demoniska, som kommer pga man är under inflytande av onda andar( ifall man t ex haft häxor/medium eller dylikt i sin släkt), men det finns också gåvor man är född med som kommer från Gud.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 04 13

Pojken min har hört en massa ljud i köket, och nu till juletider så har jag tagit fram min julkyrka som jag har ställt i hallen. En natt här, hade just somnat så börja kyrkan att spela en liten stund. Den har aldrig spelat så tidigare, har även tidigare känt lukt av min farfar och de återkommer med jämna mellanrum


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 04 06

Har besök här hemma. Har som alltid varit lugnt tills en gång då jag hade ett x på besök här. Då började det leva om utav bara den. Röret till dammsugaren låg på golvet men lät som att du lyfte upp den och släppte den i fritt fall.. Kanske gillade inte mina "rumskamrater" henne. Det visade sig att detta x hade gått bakom ryggen på mig.. Är en lång farbror, tror det är en man iaf. Bara sett honom i ögonvrån då jag diskar. En gammal tant finns här med. Tror även att det springer en liten grabb här med.. Nu ikväll då jag skulle borsta tänderna ser jag ett ansikte av en gammal dam i spegeln, hon står på sidan om mig. Satte mig ner på toastolen och sa lugnt att det är jag som bor här nu. Ni får gärna vara här bara ni låter mig vara ifred så låter jag er vara ifred. Blundade till en kort stund och i det ögonblicket såg jag en man som lyfte på hatten och bugade sig, en dam som neg och gav mig ett leende.. Sen blev det som varmare i badrummet

Vattenkokaren sätter igång själv. Det smäller i köksbänken skåp öppnas av sig själva. Ibland alla garderober i hallen samtidigt. Vi hör steg och knäppningar. Samt Tv n i sovrummet sätter på sig själv och stänger av sig själv med. Min hund stirrar ut u tomma intet och morrar.

Jag blir galen på hen som är i mitt hus. Tänder o släcker lampor tv,stör min mobil. Även stänger av vatten pumpen. Blev less o sa till i går. Sambo är skepitker till allt o måste ha ett vetenskapligt svar. När det inte går bli han irriterad. Jag tro de denne vill säg till han att de vissr finns. Ha talat om att jag vill ja lungn o ro nu.

då börjar det låta i köket som vanligt, Fast mycket högre och starkare ljud! Tänder lamporna då jag är rädd och går till köket! Där kokar vattnet för fullt i vattenkokaren, och 2lådor är utdragna och en bröstkniv ligger på golvet! Fy vad otäckt! Är det en slump eller är det nåt ont?? Otäckt iaf....
Har erfarenheter från en gammal lägenhet som jag och min sambo bodde i. Där hände det mycket skumma saker och väldigt skrämmande också. Stod med ryggen mot spisen då en kniv som satt fastkilad mellan spisen och köksbänken flög upp och la sig på spisen. Såg skuggor, kände sig alltid iaktagen, nycklar försvann och dök upp en halv minut senare på stället där de först inte låg (mitt på köksbordet), saker trillade ner från badrumsskåpet när man duschade, tunga fotsteg i trappuppgången utan någon som var där, var hundvakt åt världens mesigaste dobberman som en natt bara rusade upp när vi sov och började skälla mot trappen helt vansinnigt (ska tilläggas att den hunden inte reagerade på något vanligtvis, inte knackningar, andra hundar osv.)


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 04 13

Hos min mammas ex så händer det saker som jag blir knäpp på.
Flera gånger har min bror hört en Gubbe stå och mumla bak honom när han sov i soffan i tv rummet där...Och hennes ex hör någon spela orgel ibland och kände en gång att någon försökte putta honom ner för trappan. Ingen trodde på min bror när han hört en gubbe mumla men låtsassyrran som sov uppe kom ner och kunde inte sova hon heller för att hon hört någon prata? Det är det som var vanligast...När jag sov där ibland på ett utav rummen uppe kändes det alltid som att någon stod vid fönstret och kollade på mig men tänkte aldrig på det förutom att jag undvek att sova hos mamma.
Ingen brydde sig väll om att det kanske "spökade" där...
Sen en gång när jag var hundvakt åt min mamma när alla där var borta under helg så hände det lite oförklarliga saker...
Jag och min dåvarande pojkvän åkte dit på en fredag och skulle stanna tills söndag.
Dom första timmarna var helt som vanligt men första kvällen började jag som jag trodde inbilla mig saker. Det började med att vi låg och pratade i mammas dubbelsäng och det var något hasande ljud mitt i när vi pratade som jag störde mig på och tillslut sa jag till min kille att sluta med det för de var irriterande. Jag antog att det var hans fot som skavde på sängramen vid fotänden men såg snabbt att han inte ens låg i närheten av det. Jag tänkte inte mer på det utan gjorde som med allt annat och tänkte att jag inbillade mig. Kommer inte ihåg allt i rätt ordning men...När vi lagt oss och släckt överallt så låg jag som vanligt och lyssnade eftersom det var lite läskigt där ..
Hunden låg brevid sängen. Rätt vad det är så smäller det till JÄTTEHÖGT i väggen brevid mig. Min kille var helt oseriös och sa att det var hästen som sprang i väggen(hagen är utanför men 4 meter minst från väggen) jag var liv rädd! men han bara sa till mig att jag var löjlig. Över rummet där vi sov är samma sovrum som jag brukat sova i annars och där knäppte det och lät som att det rasade grejjer men det dunkade i golvet i garderoben ?
Övrigt så knäppte det i saker lite överallt och jag var fortfarande livrädd och han sa bara att det inte fanns ngt.
Dagen efter (jag lyckades somna) så vaknade jag först och tänkte att det värsta var över. När jag går upp så ligger min kille kvar i sängen å sover och hunden ligger fint brevid sängen. Då ser jag något som fick mig att undra...

På kistan som mamma har nedanför sängen låg det dagen före tre cowboyhattar ihoptryckta(dom satt fast i varandra) Den gråa hatten som satt i mitten ligger då på golvet men dom andra satt ihop igen ???
Var helt säker på att det var min kille och plågade honom med tjat om att han skulle erkänna men de var aldrig han.
Under hela dagen där så kändes det hemskt...Jag kände mig inte trygg.
Han bara drev med alltihop om och om igen...Jag bara överdrev sa han...
Vid middagstid började jag höra ett svagt dunkande i källaren/på övervåningen...
Tänkte att det är grannarna som gör ngt ... men ute hördes det inte.
Så var det hela dagen till och från ... men det var bara jag som var rädd.

Vi satt på stolen en stund vid köksbordet och han hjälpte mig att borsta håret.
Mitt emot hängde min tröja och en plastpåse på en stol..
Båda två satt och tittade ditåt och då rycker/gungar det till i min tröja efter det viks påsen ihop eller trycks ihop..????
Trodde att jag inbillade mig än men var rädd...Han såg det och höll med mig om att det kanske fanns ngt..
Min brors rum var helt plötsligt jätteläskigt ... ? Ville bara undvika det hela tiden ... kändes inte tomt där inne ... (även den nybyggda delen av huset)
Hela eftermiddagen och kvällen så spelade vi tv spel och det gick bra... jag hade på hög volym så det skulle kännas bättre.
Som jag sa så trodde han mig men drev med mig ändå och sa att det inte var ngt att bry sig om och det blev bara värre av det.
Närmare kvällen såg vi skuggor/skepnader i glasluckorna i bokhyllan,

Det blåste i blommorna och det hördes något inifrån sovrummet.
När vi sen gick och la oss senare så började det som skrämde skiten ur mig!!
I sovrummet där vi sov var det bara en bokhylla som vägg emellan tvrummet och sovrummet sängen stod precis intill bokhyllan och på andra sidan den (ca 60 cm ifrån mig) så ramlade det grejjer i bokhyllan och någon gick på andra sidan där.
Det dunkade och hade sig på över våningen...
Sen mitt i allt igen så knackade det till jämt över huvet på mig i bokhyllan.
Jag låg och grät och hade panik och bad min kille om att hålla om mig medans han fortfarande bara ignorerade mig.."låtsas som ingenting" sa han...
Från min sida sen vid fönstret på övervåningen så dunkade det i golvet, sen gick det en stund och sen dunkade det till en bit längre bort och sen höll de på så tills det var vid trappan ..då knackade det i det översta trappsteget,gick en stund sen lite längre ner osv ända tills det var vid dörren till rummet där vi låg.. ??

Då var det tyst en stund , sen börjar dörren och knarra och nästan stänger sig ...DÅ grät jag i mängder och bad om att vi skulle gå ut !! han somnade och jag tog med mig hunden som bara stog och tittade uppför trappan Ut ...typ 5-6 på morronen!
Där ringde jag min pappa och bad om att bli hämtad...gick inte in igen förens han vaknat och packade mina saker...senare åkte vi... och efter de har de blitt som vanligt igen ??
Varför fortsatte det inte ?
Varför var det bara så illa för oss ?
Ingen trodde mig eftersom det bara var när vi var där :S
Tänker på detta jätteofta !


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 04 13

När jag var o kollade rummet jag skulle ha så efter 10 minuter frågade jag hyresvärden vad som pågå i huset..jag har ju varit med flera gånger där det händer paranormala saker så jag kände energin direkt..hon svarade att det har hänt konstiga saker...första kvällen jag skulle bära mina saker till rummet så var det nån som kastade ner min fick lampa från bordet...när jag skulle gå ut från rummet...några dagar senare ramlade en diplom som är fast klistrat på en ram eller fot ner...2 veckor senare vaknade jag prick kl 5 på natten då fönstret till rummet öppnades...o fönstret har varit stängd o haspat i veckor...vecka senare var det nån som hade vridit tavlan som hänger på trappan...medan jag o hyresvärden var ute samt den där fast klistrade diplom tavlan hade lossnat...vi har provat flera gånger o dra loss den...går inte...nu i natten mellan fredag o lördag vaknade jag igen kl 5...kollade i rummet o sågatt en låda var utdragen från byrån...hämtade lite vatten o la mig o somnade igen...för att på morgonen märka att lådan ar stängd...har fått höra av hyresvärden o hennes dotter att det händer saker här...jag hade en känsla att det är ett litet barn som leker här o hyresvärdens dotter sa att hon har sett en lite tös här.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 04 13

Har erfarenheter från en gammal lägenhet som jag och min sambo bodde i. Där hände det mycket skumma saker och väligt skrämmande också. Stod med ryggen mot spisen då en kniv som satt fastkilad mellan spisen och köksbänken flög upp och la sig på spisen. Såg skuggor, kände sig alltid iaktagen, nycklar försvann och dök upp en halv minut senare på stället där de först inte låg (mitt på köksbordet), saker trillade ner från badrumsskåpet när man duschade, tunga fotsteg i trappuppgången utan någon som var där, var hundvakt åt världens mesigaste dobberman som en natt bara rusade upp när vi sov och började skälla mot trappen helt vansinnigt (ska tilläggas att den hunden inte reagerade på något vanligtvis, inte knackningar, andra hundar osv.)

Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 12

Hej jag heter Nenne Lindh.
Ja va som sagt 10-11 år när ja först märkte att jag kan se å förnimma våra älskade spöken...å ibland hatade...brr...vad jag kan komma ihåg...mkt möjligt att jag märkt i tidigare ålder men inte kommer ihåg de. Första ggn kommer jag ihåg som igår. Jag va hemma ensam efter skolan, vid de tillfället bodde vi i en lägenhet i Ryd i Linköping. Jag satt på min säng å läste då någon gick förbi i dörröppningen till mitt rum. Reagerade inte så mkt på de då, å då jag tänkte att de va min mamma å syskon som kommit hem efter jobb å dagis men tänkte efter ett tag att tusan va tysta dom är...så ja gick ut från rummet å kikade men de va fortfarande bara jag hemma....då blev ja inte ens rädd...tänkte nog mest att ja måste sett fel...men efter den ggn såg jag skuggfigurer väldigt ofta men va aldrig rädd märkligt nog. Va nog väldigt positiva energier skulle jag tro.

De tog mig nog rätt många år att fatta att jag har ständiga följeslagare när jag började fundera på att alla ställen jag bott på kan ju inte husera spöken, å jag har flyttat massa.

Skuggfigurerna har följt mig i alla år å har nog kommit till den slutsatsen att de måste nog troligen va mina 2 ständiga ledsagare/skyddsänglar eller vad ja nu ska kalla dom. Jag va till ett medium för några år sen å fick då reda på att en av dom är en munk & den andra en äldre kvinna. Troligen med nån form av anknytning till mig....jag är en stark troende på att vi lever flera liv och jag har alltid känt mig "gammal" & mediet sa att jag var en gammal själ i en ung kropp & inte blev jag förvånad av de :)

Ett par av ställena jag har bott på har helt klart varit hemsökta platser varav ett, av en inte allt för snäll/rolig/trevlig energi. Han va rent ond & är nog ända stället jag från dag 1 har känt ett väldigt stort obehag.

Gården heter Salebo & ligger utanför Ryds näs i Ydre kommun/Östergötland. Gården finns i böcker sen 1500-talet nån ggn av de jag fick fram när ja forskade lite i vem som kunde husera i vårat hus. Originalhuset brann ner nån ggn, tyvärr kommer ja inte redigt ihåg när men nuvarande boningshuset är från 1800-talet så de torde la va då nån ggn de brann. De är ett gammalt säteri från början med några av dåvarande kungars män residerande i huset. En av dom va en elak jäkel va man kunde läsa om & inte blir ja förvånad om det är han som bor där. Min näst äldsta grabb va 2½ år när vi flyttade dit & han va den första som såg herrn i fråga, de tog mig nästan 4 år innan jag fick se han men jag hade gärna hoppat över den biten. De va inget trevligt möte. Grabben kom ofta å sa att han inte tyckte om att farbrorn med skägg stod å tittade på han när han skulle sova & ville gärna inte vara själv på övervåningen där den mesta aktiviteten var.
Men som sagt, redan första dagen vi flyttade in kände jag ett starkt obehag när vi skulle sova. Vi delade husets övervåning med ägaren till gården, dock bodde de bara några veckor under sommaren & när de va jakttider på hösten. Hela övervåningen bestod i 4 rum & kök å badrum å stor möblerbar hall. Vi hade tillgång till 2 sovrum på övervåningen som låg i fil med varann så för att komma in i lillgrabbens rum va man tvungen att gå genom vårat som va rakt fram när man kom upp för trappen...jag har alltid haft svårt å sova med stängda dörrar så när första kvällen kom la vi oss som vanligt å min vana trogen valde jag sängplatsen närmast dörren. På en ggn när ja släkt lampan så kände jag obehaget komma krypande, som att nån stod i hallen å tittade på mig...lillgrabben som låg i rummet jämter märkte inget då å stora grabben hade sitt rum på nedervåningen, inte heller han märkte av något & gjorde aldrig, inte heller min dåvarande make. Så där va de hela tiden vi hade de sovrummet...jag kände mig alltid iakttagen av något ondskefullt. Va ja ensam på övervåningen t.o.m på dagtid så va obehaget där å nästan flåsade mig i nacken. Efter något år flyttade vi ner i stora grabbens rum, lillgrabben ut till vårat å stora till rummet längst in som lillpojken haft & de va då han började se farbrorn med skägget. Han kunde inte sova, va livrädd & ville med alla medel möjliga INTE sova. Till slut hade vi inget annat val än att skifta rum på grabbarna så stora pojken fick de yttersta å lillgrabben sitt inre igen & då lugnade det ner sig å han sov igen om nätterna men han såg fortfarande farbrorn då å då å även på dagtid.

De hände en hel del märkliga saker i huset....mest saker som försvann, kunde va borta hur länge som helst för att sen dyka upp på de ställen de absolut inte hade legat innan de försvann. Till att börja med så anklagade man kidsen att de va dom som dratt ikring sakerna men fick snart klart för oss att de inte kunde vara dom då vissa saker inte ens va i deras räckvidd om de så hade klättrat på stolar å bord. Eller ja, mest jag som fick de klart för mig då exet tyckte ja snacka smörja för han märkte minsann aldrig av nåt konstigt.

Mitt möte med herrn va inte så ja jublade över precis å kommer aldrig till den dag ja dör glömma den skräck å fasa jag kände. Mötet i sig va inte så drastiskt egentligen men han utstrålade hat ondska å illvilja som ja aldrig varit me om hos varken död eller levande innan eller efter de. Jag va på övervåningen & putsade fönster runt 15 tiden på eftermiddagen. Ute va soligt å varmt, de va veckan innan midsommar. Våra 2 rum vi hade låg på gaveln & när ja stod denna tyckte jag att jag hörde en bil stanna ute på plan så jag skulle gå genom ägarens vardagsrum för att kika ut på balkongen då de va ända fönstret ut mot gården. För en ggn skull så kändes energin på övervåningen rätt ok jag hade inte en tanke på spöken eller liknande...när ja kommer in i rummet så kommer man in rakt mitt emot balkongen så jag började gå mot den när jag slänger in ett öga i ägarens sovrum och får se han sitta i en fåtölj där inne å stirra stint...å vi snackar inte skuggfigur utan klara tydliga konturer in till detalj-klar bild av honom....jag har aldrig i hela mitt liv blitt så rätt å de obehag & ondska som sköt mot mig då va nästan så jag tappade andan. De tog mig inte många sekunder att komma ut från de rummet kan ja lova å stänga igen dörren å varje litet hårstrå på min kropp stod nog rakt ut då.
Efter de mötet va saker å ting rätt lugnt men jag va ogärna uppe på övervåningen själv efter de och tack o lov så flyttade vi 9 mån senare.

Jag har pratat me sonen om de ett par ggr å jag tror han såg å va med om så mkt mer än vad han säger för han pratar ogärna om det å det är nu ändå 15 år sen vi flyttade därifrån. & trots hans ringa ålder när han hade sina upplevelser så kommer han ihåg dom väldigt klart å tydligt.
En annan sak jag va med om som egentligen inte har med spökerier att göra men ja känner ändå att ja vill berätta den. Jag har en förmåga att känna aningar, lite medial å så. Mest handlar det om varningar av olika slag. Samma år jag skulle fylla 16 år...1985...så sköt sig min styvfar. Han va som min pappa å den ända pappa jag haft & jag älskade han högt. Mamma å han va skilda sen många år när de hände. Efter hans död har jag aldrig drömt om han. Några veckor innan fars dag -97 så hade jag en obehagskänsla som växte sig starkare...att nåt skulle hända å jag kunde inte sätta fingret på va de va för någe...de va riktigt irriterande, malande känsla. Så nån vecka innan fars dag drömmer jag plötsligt om pappa å hans vill säga mig något, varna mig för nåt att jag måste ta hand om någe. Men precis när han ska säga va de är så vaknar jag. Hur ja än försökte kunde ja inte somna om å ja drömde inte mer om han sen...å inte fram till dags dato heller för den delen. Hur eller hur så på fars dag åkte vi till mina svärföräldrar som bodde 16 mil bort. Alltid när vi va där brukade vi åka hemåt runt 20haket...men vid 18 så bara slog de mig att vi MÅSTE åka hem. Ja sa till mitt ex att vi måste åka å de e NU. Han vet bättre än att inte börja ifrågasätta så vi lastade in grabbarna å körde hemåt. De e alltid jag som kör å så även denna ggn, å under hela tiden...nära 2 timmar tog resan...så hade jag en irriterande hinna för ögonen...så där som du kan få när du e trött å måste gnugga för å få klarare syn typ. Å den ständiga rösten i skallen att ja måste hem...å de e NU utan dröjsmål. Väl hemma så hinner jag inte mer än innanför dörren så ringer våran telefon...å de va innan vi hade massa mobiler...å då släpper obehagskänslan, dimman för ögonen å ja får en tanke i skallen att jag hann...phuuu. Men inte vad jag hann till. Men de förstod ja ju när ja svarade å fick min systers röst i örat där hon berättar att hon tagit massa tabletter å va på väg in i medvetslöshet. Hade inte jag hunnit hem så hade inte min syster levt idag då jag var den första hon ringde till. Hon hade aldrig hunnit ringa nån annan, så nära döden va hon berättade ambulansen sen efteråt. Å på en ggn så fattade jag va de va pappa hade försökt tala om för mig.

På så sätt e min förmåga lite irriterande att ibland så fattar ja inta sammanhangen för ens händelserna inträffar.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20

Infört :2014 05 12

Anden i glaset

En berättelse av tvillingar som lekte anden i glaset som spårade ut.
Vår historia handlar om när vi skulle spela anden i glaset som vi hade gjort ett antal gånger tidigare. Vi samlades ett gäng kompisar som bestod av vi och vår bror och två av hans barndoms vänner. Vi gick in i ett mörkt rum och stängd dörr som fanns på våra föräldrars dans restaurang. Vi tog spelbrickan som vi hade själva gjort tidigare la det på golvet och satte oss runt spelbrickan under tiden så tände vi ljusen. Vi kom överens att vi skulle ha samma ande som vi hade haft tidigare när vi spelade innan. Vi värmde glaset och viskade i glaset och frågade om vi hade samma ande som tidigare. La var sitt finger på glaset. Och anden svarade ja på frågan. Vi blev glada och anden kallades nit och anden på stod att han var tvillingarnas biologiska pappa.

Vi fortsatte att ställa frågor i tur och ordning. Och tyckte att det var trevligt. Till sist så värmde jag glaset och ställde en fråga som löd Om du är vår pappa så ska du veta vad som har hänt oss när vi var mindre? Alla satte var sitt finger på glaset och glaset började röra sig. Anden började skriva vad som hade hänt mig och min tvilling syster när vi var mindre så smällde dörren upp och jag och min tvillingsyster fick ögon kontakt direkt och min tvillingsyster sprang ut och då släcktes stearin ljusen och glaset fortsatte skriva fast ingen hade ett finger på glaset så jag välte glaset och sprang ut till min syster och började gråta. Dom andre stannade kvar och tände ljuset i taket. När vi hade lugnat när oss så gick vi in och försatte spelet men min syster ville inte vara med längre. Jag ställde varför han hade skrivit så och vad hade du gjort om du hade levat?

Då svarade anden att jag hade strypt dom långt samt. När vi hade slutat spela anden i glaset så frågade min syster varför jag hade fört glaset men jag sa till henne att jag inte hade gjort det och varför tror du det jag vill inte skada dig med det anden skrev. På grund av att vi viskade frågan i glaset så kunde dom inte dom andra som var med höra frågan. Efter denna händelse så har vi inte spelat anden i glaset. Vi undra fortfarande om det var någon som förde glaset men har kommit underfull med att det måste varit omöjligt att någon förde glaset på grund av att vi viskade frågan och ingen hörde det och vissa av våra frågor har stämt under tiden vi har blivit äldre.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 12

Mitt namn är Sara, jag är 21 år och bor i Landskrona.
För 5 år sedan (2008) dog min pappa i en hjärtinfarkt, bara 44 år gammal.
Ca en vecka efter hans bortgång beslutade jag mig för att åka till Sibbarps Camping och vistas i vår husvagn,
På väg till campingen så tog batteriet på min mobil slut, men det brydde jag mig inte om.- laddaren var hemma i lägenheten så jag skulle inte ha någon som helst kontakt med omvärlden, vilket skulle vara skönt.
Solen sken, det var jätte fint väder utomhus, men jag stängde in mig i husvagnen, jag hade stängt förtältet, dörren till husvagnen samt så var alla fönster stängda!
Jag bara låg i sängen med huvudet rakt ned i madrassen.

Efter en stund när jag vänder huvudet på sidan, så ser jag att min mobil börjar lysa !!! Och det som visas på skärmen var en bild på min pappa! Observera att batteriet på min mobil tog slut ca en timme tidigare och man kunde inte under några omständigheter få igång den igen utan att ladda den!
Jag var helt ensam i husvagnen, jag blev oerhört chockad av händelsen och trodde inte mina ögon!, jag stirrade på min pappa som lös upp min mobil, mobilen som inte skulle kunna vara igång !!
Efter ca 30 sekunder släcktes skärmen igen, och jag försökte desperat sätta igång den igen, men icke! den var helt slut på batteri!

Jag reste mig sedan upp i sängen och satte mig upp, då ser jag gardinen fladdra - inne i husvagnen! men där blåste inte!, det var gassande sol ute, inte en vindpust i sikte, förtältet var stängt, husvagns dörren var stängd, alla fönster var stängda inklusive tak luckan, och ingen fläkt var på heller!, jag tänkte "rörde den sig verkligen??", jag blev väldigt nervös, men satt kvar och stirra på gardinen som mot alla odds fladdra, precis som det blåste, jag satt kvar en lång stund efter att gardinen slutat röra sig, och bara blängde på den och väntade på att den skulle röra sig igen.. men det gjorde den inte.
Jag förstod att det var min pappa som hade hälsat på! 10 månader (2009) efter min pappas bortgång dog mannen min mamma levt med under hela mitt liv, vi hade bott tillsammans som en familj och jag älska honom som han vore min biologiska pappa och han tog mig till sig som sin egen dotter.
Det hände så mycket efter hans bortgång, så mycket som hände både mig och min mamma, och som hände oss tillsammans. Det är mycket jag inte längre minns och en del jag tycker tillhör min mamma som jag ej vill ta upp, så jag skriver endast det jag kommer ihåg, som anbelangar mig!
Min mammas man var född i Lejonets tecken. Mellan 1-2 veckor efter min mammas mans bortgång, vaknade jag tidigt på morgonen av att någon sa något till mig (jag minns tyvärr inte orden idag). Jag satte mig upp i sängen och kolla mig omkring, Det var precis som ett grått rök/moln i form av ett lejons huvud, med rösten från min mammas man som sa något till mig.
"molnet/röken" var uppe i mitt högra hörn i sovrummet, uppe i taket.
Det kändes som jag drömde, jag trodde inte det var möjligt.
Långt om länge förstod jag att det verkligen hade hänt!.
Orden som jag tyvärr inte minns ekade i mitt huvud.
Varför sa han så?
Vad mena han?
Vem var han?

Jag hade många frågor i mitt huvud.
Sedan hade jag svårt att somna om igen.
Vid tillfället hade jag börjat vänja mig vid en massa konstigheter.
Så speciellt rädd blev jag inte, jag blev nog mest konfunderad över alltihopa.
Jag satt på bussen på väg hem från en vän.
När bussen närmade sig min destination ser jag något som liknar en svart skugga, en skugga som var avlång men så man någonstans ändå kunde se att det var en "människa", jag kunde inte slita blicken från den.
Det var precis som den stod och vänta..
Den stod vid parkeringen vid vårt hus.

När jag hoppat av bussen så ser jag den "springa". Den svarta skuggan "sprang" diagonalt över vägarna, jag kände ett väldigt obehag, alla de andra folket såg ju inte den? varför var det bara jag som reagera tänkte jag. Allt var så tydligt. Jag fick en känsla av att det var något ont, och hoppades på att den inte hade skadat min mamma.
Vem var det tänkte jag. Jag sprang genast hem och kolla så min mamma var okej!- vilket hon var jag kan fortfarande inte förstå vad det var för något..
2010 flyttade jag hemifrån, jag flyttade till en liten tvåa i landskrona.
Jag hade vid tillfället 2 katter.
En kväll satt jag i soffan med katterna bredvid mig och prata i telefon med min mamma, plötsligt ser jag en kattleksak i form av en mus, ca 20cm lång flyga/kastas i en hastig fart tvärsöver vardagsrummet!
Min första tanke var att katterna hade fått fnatt som de fick mellan varven..
men vänta lite, katterna ligger ju bredvid mig!
Så jag blev helt chockad och börja plötsligt skratta åt händelsen samtidigt som jag blev väldigt nervös och berättade för min mamma vad som just hänt!
Men herregud! vad hände! shit tänkte jag!
Så sjukt!

Under min Graviditet med mina tvillingar 2011 hände något konstigt!
Jag och min sambo hade precis möblerat om i vårt vardagsrum.
Men då jag var gravid och hade burit en massa så blev jag trött och fick ont överallt och ville inte mer än att bara lägga mig i soffan, vilket innebar att jag slapp allt små pill, såsom att koppla in stereo och tvn mm.
Så det gjorde vi!
jag och min sambo gick in i sovrummet och la oss, och somna!
Nästan exakt kl 05:00 vaknar jag av att stereon är på på full volym! Hela lägenheten studsar nästan så högt ljudet är!!
min första tanke när jag vakna var "är han dum eller?, han vet ju att jag sover", men snart såg jag att han satt bredvid mig och var chockad av händelsen! han förstod inte vad som hände!
Vi gick ut i vardags rummet och stängde av stereon!, den o-inkopplade stereon!
Helt knäppt!

Sladden var inte i vägguttaget! och inga batterier fanns i kontrollen! Jag har en 7 tums skärm på min stereo som alltid lyser när man har stereon igång, den var helt svart. Stereon skulle inte kunna spela! Vem satte igång musiken? givetvis blev jag chockad över att vakna av en sådan bisarr händelse, men jag var så van så jag gick in i sängen och somna om igen!
Min sambo däremot kunde inte somna igen!
2012 sökte jag en ny större lägenhet, på visningen av lägenheten börjar min son gallskrika, skrika som jag aldrig hört honom förr !
Han var verkligen hysterisk!!
han börja gallskrika så fort han kom innanför dörrkarmen och sluta så fort han kom ut i trapphuset igen.
jag blev förtvivlad och undra vad det var för något som fanns i lägenheten, något min son märke?
Något min son verkligen inte tyckte om!
Och något som inte gilla min son!!
Trotts detta var jag tvungen att ta lägenheten..
här är en del konstigheter emellanåt, men min son har inte reagerat så igen!
2012 flyttade jag till en större lägenhet.

Under samma dag flyttningen ägde rum, satt alla 3 (jag, min sambo och en vän) på balkongen och röka, en stund innan vi gick ut på balkongen hade jag kopplat in stereon på golvet i vardagsrummet, men jag hade varken satt i någon skiva eller satt igång stereon på något sätt! jag hade endast kopplat in högtalarna och satt sladden i väggen.
Vi satt på balkongen och snacka en bra stund efter vi hade rökt färdigt.
Helt plötsligt sätts stereon igång! På högsta volym!
Alla 3 titta på varandra och ifrågasatte vem det kunde vara som startat stereon!
Vilket vi än idag inte fått svar på!
Under vintern 2012 hörde det ofta hur någon banka, slog och ryckte i min ytterdörr! I början la jag inte så stor vikt vid det, men efter ett tag blev det mycket aggressivare än förut, måste även tillägga att det aldrig var någon vid dörren!, jag stod och kolla ut i trapphuset genom "ögat" samtidigt som det rycktes i min dörr. Jag blev väldigt orolig, detta är ju MITT hem och detta väsen verka inte snällt. Det verka som det ville mig och min familj något illa. SÅ jag sa upprepande gånger något i stil med "Jehova, skydda mig och min familj från allt ont, låt de inte komma in i mitt hem, AMEN", sedan tog jag en bibel och upprepa de orden mot alla dörrhål, hörn samt fönster.
Och sen dess har jag inte varit med om det igen.
I mellan varven ber jag Jehova skydda oss från allt ont, för säkerhets skull.
Allt är inte gott där ute tyvärr.

I januari 2013 låg jag i min säng och "halvsov" när jag plötsligt hörde hur någon gick i min hall!, Nu var jag klarvaken och satt upp i sängen, Stegen var tunga och bestämt närma de sig mitt sovrum.
Stegen stanna av vid dörrhålet in till mitt sovrum, jag kände verkligen hur någon stod och iakttog mig från dörrhålet.
Det var riktigt obehagligt!
Varför tittar "det" på mig tänkte jag, och vad vill "det" mig?
Jag gick snart ur sängen för att få bort denna olustiga känsla av att bli iakttagen.

I okt 2012 "frös" jag min galaxy s3 (mobiltelefon) då jag tyckte att jag ej hade användning för den längre, inte just då iallafall..
6 Månader senare, april 2013 Bestämde jag mig för att börja använda telefonen igen, så jag satte den på laddning.
Telefonen var på Laddning i ca 2 dygn men ville ej starta!, jag ringde då till tillverkaren och ifrågasatte vad som föregick med min telefon!, den hade endast varit använd i 3 månader innan jag "frös" den och efter det har den bara legat i vitrinskåpet, Tillverkaren sa att detta var väldigt konstigt men att jag skulle ta bort laddaren samt ta ut batteriet ur telefonen och lämna in den hos närmsta återförsäljare så de fick kolla på den.
Så jag tog ut batteriet och koppla bort laddaren precis tillverkaren sa!
Jag la telefonen på golvet bredvid min säng.
Samma kväll när jag gått och lagt mig så är det något som lyser upp hela sovrummet.
Jag kolla givetvis mot ljuset för att kolla var det kom ifrån, - MOBILEN!, Den startade!, jag tog upp telefonen och kolla på den, är den helt konstig tänkte jag!, vad är det som händer! Kort därefter stängdes mobilen av, för att starta av sig själv ytterligare 3 gånger!
Dock var BATTERIET ej i telefonen!

Så jag har fortfarande ingen som helst aning om HUR den kunnat starta!
Sambon som varit med om x antal grejer i min närvaro kunde ej tro sina ögon (inte jag heller och jag har ändå varit med om en del)
Det var verkligen skrämmande!
och jag kan fortfarande inte förstå varför allt "händer" mig!
Min Sambo brukar säga att han inte "tror" på det övernaturliga eftersom han har ju "bara" varit med om grejer när han varit med mig.
Men jag försöker förklara för honom att det inte handlar om att jag TROR på något speciellt, det handlar om att jag verkar vara "öppen" för dessa väsen och därav visar de sig för mig på olika sätt av olika anledningar, dock vet jag inte vad de anledningarna är då jag ej kan kommunicera med dom, Men att jag ej VALT detta själv.

Jag har ej VALT att vara öppen för dessa ting, det har bara blivit så.
I Mars 2013 blev mina söner magsjuka, vilket innebar att jag var tvungen att gå upp tidigt på morgonen och duscha av dom och byta sängkläder mm, varenda dag.
I vilket fall som helst, så var denna morgon inte lik de andra morgnarna! Alla låg och sov, min sambo, min storebror samt min ena son, det var bara jag och tvilling nr 2 som var vakna. Jag hade precis badat honom och skulle ta på honom kläder, vi satt i soffan i vardagsrummet då folket låg och sov.
Jag satt med ryggen mot dörrhålet in till vardagsrummet, då jag plötsligt känner någon som böjer sig fram mot mitt öra, och viskar något i mitt öra, jag vet ej vad som sas, jag kände dock andedräkten mot mitt öra, samt mitt hår, jag kände värmen från munnen och jag kände igen rösten väldigt väl.
Min första tanke var att det var min storebror som skulle försöka skrämmas, så jag vände mig om och SKREK! jag skrek så högt att alla i lägenheten vakna, INGEN var bakom mig, INGEN!! Jag hade verkligen hjärtat i halsgropen och hade verkligen varit övertygad om att det var min bror som var bakom mig. Men så var det inte! Min Sambo kom springandes ut i vardagsrummet och fråga vad som stod på, jag som fortfarande var i chock visste ej vad jag skulle säga, Han kommer bara tycka jag är löjlig tänkte jag. Shit vad ska jag säga tänkte jag. Det var en spindel, ljög jag. Efter jag sagt det kände jag mig så himla dum och undra varför jag ljög, kanske var det för att han inte hade trott jag var klok? Dock såhär i efterhand har jag berättat för honom hur det verkligen var.
Vad jag fick uppleva.
Han förstod mig då och sa att JA han hade trott att jag ej hade haft "alla hemma".(Nu i efterhand vet jag med 100 % säkerhet att det ej var min bror då han låg och sov vid tillfället samt att hans sovrumsdörr låter fruktansvärt mycket när man öppnar den, samt att jag frågat honom om det var han och han trodde jag var knäpp.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20

Infört :2014 05 12

Min morfar brukar komma å "hälsa" på hos mig rätt ofta o då brukar det hända märkliga saker när han väl är hos mig. Likväl nu för inte så länge sedan så dog en man som hade tagit till sig mig som sin dotter, å ungefär 1 till 2 veckor senare efter hans bort gång får jag ett pm på Facebook på chatten, vänta lite tänkte jag Pappa du e ju död, men han skrev att han älskar å sakna mig, o han e ledsen över att han inte sa det medan han levde. Det blev som en chock eftersom han meddela mej det efter han dog. Det första jag tänkte var, kan spöken skriva och det andra var, hur fasiken gick det här till?? Det har jag inte fått svar på en Idag, men jag är glad över att han finns med mig även om han inte lever idag.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 12

Miriam Myran Risberg.
Hos min mammas ex så händer det saker som jag blir knäpp på.
Flera gånger har min bror hört en Gubbe stå och mumla bak honom när han sov i soffan i tv rummet där... Och hennes ex hör någon spela orgel ibland och kände en gång att någon försökte putta honom ner för trappan. Ingen trodde på min bror när han hört en gubbe mumla men låtsassyrran som sov uppe kom ner och kunde inte sova hon heller för att hon hört någon prata? Det är det som var vanligast... När jag sov där ibland på ett utav rummen uppe kändes det alltid som att någon stod vid fönstret och kollade på mig men tänkte aldrig på det förutom att jag undvek att sova hos mamma.
Ingen brydde sig väll om att det kanske "spökade" där...
Sen en gång när jag var hundvakt åt min mamma när alla där var borta under helg så hände det lite oförklarliga saker...
Jag och min dåvarande pojkvän åkte dit på en fredag och skulle stanna tills söndag.
Dom första timmarna var helt som vanligt men första kvällen började jag som jag trodde inbilla mig saker. Det började med att vi låg och pratade i mammas dubbelsäng och det var något hasande ljud mitt i när vi pratade som jag störde mig på och tillslut sa jag till min kille att sluta med det för de var irriterande. Jag antog att det var hans fot som skavde på sängramen vid fotänden men såg snabbt att han inte ens låg i närheten av det. Jag tänkte inte mer på det utan gjorde som med allt annat och tänkte att jag inbillade mig. Kommer inte ihåg allt i rätt ordning men... När vi lagt oss och släckt överallt så låg jag som vanligt och lyssnade eftersom det var lite läskigt där ..
Hunden låg bredvid sängen. Rätt vad det är så smäller det till JÄTTEHÖGT i väggen bredvid mig. Min kille var helt oseriös och sa att det var hästen som sprang i väggen(hagen är utanför men 4 meter minst från väggen) jag var liv rädd! men han bara sa till mig att jag var löjlig. Över rummet där vi sov är samma sovrum som jag brukat sova i annars och där knäppte det och lät som att det rasade grejer men det dunkade i golvet i garderoben?

Övrigt så knäppte det i saker lite överallt och jag var fortfarande livrädd och han sa bara att det inte fanns ngt.
Dagen efter (jag lyckades somna) så vaknade jag först och tänkte att det värsta var över. När jag går upp så ligger min kille kvar i sängen å sover och hunden ligger fint bredvid sängen. Då ser jag något som fick mig att undra...
På kistan som mamma har nedanför sängen låg det dagen före tre cowboyhattar hoptryckta(dom satt fast i varandra) Den gråa hatten som satt i mitten ligger då på golvet men dom andra satt ihop igen?
Var helt säker på att det var min kille och plågade honom med tjat om att han skulle erkänna men de var aldrig han.
Under hela dagen där så kändes det hemskt... Jag kände mig inte trygg.
Han bara drev med alltihop om och om igen... Jag bara överdrev sa han...
Vid middagstid började jag höra ett svagt dunkande i källaren/på övervåningen...

Tänkte att det är grannarna som gör ngt ... men ute hördes det inte.
Så var det hela dagen till och från ... men det var bara jag som var rädd.
Vi satt på stolen en stund vid köksbordet och han hjälpte mig att borsta håret.
Mitt emot hängde min tröja och en plastpåse på en stol.
Båda två satt och tittade ditåt och då rycker/gungar det till i min tröja efter det viks påsen ihop eller trycks ihop..?

Trodde att jag inbillade mig än men var rädd... Han såg det och höll med mig om att det kanske fanns ngt.
Min brors rum var helt plötsligt jätteläskigt ... ? Ville bara undvika det hela tiden ... kändes inte tomt där inne ... (även den nybyggda delen av huset)
Hela eftermiddagen och kvällen så spelade vi tv-spel och det gick bra... jag hade på hög volym så det skulle kännas bättre.
Som jag sa så trodde han mig men drev med mig ändå och sa att det inte var ngt att bry sig om och det blev bara värre av det.
Närmare kvällen såg vi skuggor/skepnader i glasluckorna i bokhyllan,

Det blåste i blommorna och det hördes något inifrån sovrummet.
När vi sen gick och la oss senare så började det som skrämde skiten ur mig!!
I sovrummet där vi sov var det bara en bokhylla som vägg emellan tv rummet och sovrummet sängen stod precis intill bokhyllan och på andra sidan den (ca 60 cm ifrån mig) så ramlade det grejer i bokhyllan och någon gick på andra sidan där.
Det dunkade och hade sig på över våningen...
Sen mitt i allt igen så knackade det till jämt över huvet på mig i bokhyllan.
Jag låg och grät och hade panik och bad min kille om att hålla om mig medans han fortfarande bara ignorerade mig. "låtsas som ingenting" sa han...
Från min sida sen vid fönstret på övervåningen så dunkade det i golvet, sen gick det en stund och sen dunkade det till en bit längre bort och sen höll de på så tills det var vid trappan. då knackade det i det översta trappsteget, gick en stund sen lite längre ner osv ända tills det var vid dörren till rummet där vi låg.. ??

Då var det tyst en stund, sen börjar dörren och knarra och nästan stänger sig ...DÅ grät jag i mängder och bad om att vi skulle gå ut!! han somnade och jag tog med mig hunden som bara stod och tittade uppför trappan Ut ... typ 5-6 på morronen!
Där ringde jag min pappa och bad om att bli hämtad... gick inte in igen förens han vaknat och packade mina saker... senare åkte vi... och efter de har de blitt som vanligt igen ??
Varför fortsatte det inte?
Varför var det bara så illa för oss?
Ingen trodde mig eftersom det bara var när vi var där: S
Tänker på detta jätte ofta !


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 12

Hej jag heter Lenissa.
Min farmor var inte direkt förtjust i min mor och verkade inte vara det i oss barnbarn. (jag var runt 5-6 år).
När hon låg på dödsbädden så ville hon träffa min mor. De andra sa att det kändes som om hon inte kunde gå vidare utan min mor. Precis när mor sätter sig bredvid henne så somnade hon in ganska omgående. Var det hennes förlåtelse hon behövde? Inte så långt efter begravningen skedde dessa två händelser. Den första hände inom 2 veckor eller så.

Vi hade gått o lagt oss och mitt i natten så hör vi hemska ljud i köket precis som om ngn bankar i grytor o med luckor. När vi smyger dit så var de flesta skåp öppna och grytorna var på plats. Inte en själ i köket. Vi var skit skraj efter det. Ingen vågade somna riktigt efteråt.
Några månader efter så hade vi ätit lunch och mamma bad mig duka av. Jag såg inte att hon hade tagit av sig både mormors och farmors vigselringar o lagt de på bordet eftersom hon skulle skrubbat ngt. Jag tog duken och skulle skaka av den över balkongen då skriker mor att ringarna låg där. De sprang snabbt ner allihop medan jag satt och grät. De letade o letade o till slut hittade de mormors ring men inte farmors. De letade i flera dagar efteråt men ingen ring. Några dagar efteråt på natten när vi låg o sov så skrek både jag o mor till. Mor hade tre finger rivmärken på sitt ena ben och jag hade hand märke runt fotleden. Detta upptäckte vi först när vi vaknade. Ingen förstod något utav detta. Hade det ett samband med farmor? Vet i fan. Nästa händelse hände före det här med ringarna.

Jag satt på sängen o lekte med min docka. Jag tappade den på golvet o när jag hängde där över sängen för att ta min docka så såg jag en kvinna i skarfs sitta i hörnet där under sängen. Hon var mörk och hade röda ögon. Detta skrämde skiten ur mig så jag hoppade upp i sängen o vågade inte röra mig men jag skrek efter pappa och mamma. De kom o tittade men kunde inte se ngt. dagen efter vågade jag inte gå upp så jag tittade ner igen o där satt tanten igen. Denna gång gjorde hon utfall mot mig och jag skrek o skrek så de inte kunde få tyst på mig. Vet inte sen vem mamma pratade med om detta men de rekommendera att de skulle ta mig till en imam och det fort eftersom jag blivit apatisk. när de kom till imamen så var jag likblek och imamen sa att det var tur de kom för jag höll tydligen på att försvinna. Han badade mig i välsignat vatten och bad samtidigt och han gav mamma samma vatten o ta med hem samt små bönelappar en som skulle ligga under kudden, en under madrassen och en i ett glas vatten på nattduksbord. En skulle vara i mina kläder som jag bar. Det hjälpte för några dagar senare så vart allt ganska så normalt. Efter dessa upplevelser så har jag växt upp med vetskapen att vi inte är ensamma, att det finns goda och onda andar. Troligen var min farmor en sådan ande eftersom hon aldrig gillade min mor.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 12

Leena Ebenholts.
För lite drygt ett år sen förlorade jag en mycket god vän i cancer! Hon sa, jag kommer att hälsa på dig när jag kommit till andra sidan! Precis efter att hon gick bort, ca en vecka efter så satt jag på balkongen sent en natt och tänkte på henne och pratade för mig själv om hur mycket jag saknade henne och hur tomt det är när hon inte finns hos mig mer! Ja sa det högt och samtidigt som jag säger det tänds lampan och jag får ett mess på mobilen! Det var ett gammalt mess från henne där det stod hur mycket hon tycker om mig och att jon alltid ska finnas runt mig. Även när hin gått bort. Sedan dess har det nästan varje kväll när barnen sover smällt till i köket. Varje kväll, vid nästan samma tid och jag känner att det är hon som ser till mig.

För ca 15 år sen bodde vi i en lägenhet som var byggd på en gammal begravnings plats. Det fick vi reda på efter det jag ska berätta hade hänt. Under en längre tid ca ett par år efter att vi flyttat in så hände det märkliga saker där. På kvällarna när vi lagt oss och skulle somna så lät det som om någon på nedervåningen i vardagsrummet kastade små stenar ut över golvet. Detta pågick varje kväll och det blev högre och högre ljud därifrån. Vi gick ner tillsamman och tittade varje gång och såg aldrig nåt. Det hände under en lång tid. En kväll väsnades det jättemycket och vi gick dom vanligt ner för att se efter vad det var. Ner man gick nedför trappan såg man rakt in o köket och det var första gången vi såg något. Taklampan över bordet snurrade för fullt och vi blev stående med gapande munnar och fattade inte vad som hände. Barnen var små och låg och sov och det var bara vi vakna. Vi blev rädda och sprang upp och i säng snabbt som ögat. Sedan hände det då och då, vi vande oss vid det och var inte rädda mer. Lite obehagligt var det men vi var inte rädda. Ett tag senare satt jag och min dåvarande sambo framför TVn sent en natt och såg på film och barnen sov. Det var en spännande film och vi var helt inne i den. Helt plötsligt flyger min gitarr ner från väggen säker fyra meter och går i bitar! Vilken smäll det blev och vad vi blev rädda. Kroken den hängde på satt kvar i väggen och bandet den hängde i var helt. Den måste alltså lyfta först för att få loss bandet ur kroken innan den flög iväg. Hur kan det hända? Det är det första paranormala som hände mig. Sen har det bara fortsatt hända saker dit jag flyttat.

Kan berätta en händelse till! Jag var hos min syster som bor i ett hus från tidigt 30 tal. Det har varit oroligt där sen de flyttade in för 7 år sen. Deras barn ville inte flytta dit utan sa att det var ett spökhus. Vilket min syster i hennes Man pratade bort. Det har hänt 100 tals saker där o jag ska berätta vad som hände när jag var på besök. Min syster och jag hade varit ute i trädgården och fikat och gick sen in. När man går in till henne kommer man in i en liten hall och sen ligger vardagsrummet till vänster. Min syster samlar på porslins dockor och de står i en viss ordning på hennes gamla piano från tidigt 1900 tal. Runt om står foton på våra föräldrar och oss som små. När vi kommer in känner vi oss iakttagna och tittar in i v rummet. Alla dockor står vända mot oss så nära kanten att de nästan ramlar ner. De stirrar på oss. Och Fotona är borta. Vi vart jätterädda för vi var ensamma hemma. Hon ringde sin man o frågade varför han tagit bort korten och ställt dockorna så. Han blev arg för det hade han inte gjort. Vi började leta i hela huset efter fotona. Tillslut hittade vi dem inkastade på vinden i ett hörn. Det konstiga var att när vi öppnade vindsdörren så låg deras brudbukett framför tröskeln. Den hade legat längst in på vinden i en låda som var igen tejpad. Fy jag ryser ännu! Var så rädd! En annan gång står min syster och Hennes man utanför huset! De ser då hur en taklampa börjat snurra i deras arbetsrum i taket. Snurrar fort som bara den och pang ramlar den i golvet. De springer in och lampan som är av gjutjärn landade på ett bord av glas som höll? Hela kroken i taket hade skruvats ur men pluggen satt kvar i taket.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 12

Hej jag heter Kitty Hasselbert.
Jag har varit öppen/medial under hela mitt liv och både sett och hört sånt som andra inte varit medveten om. Började tidigt med att jag hade "låtsas kompisar". Något som många barn har men mina kändes mycket verkliga på nått sätt. Såg dagligen saker och ting som for förbi i ögonvrån, speciellt vid dörröppningar och satt ofta och bara tittade rätt fram för att invänta en sådan händelse, för att försöka snabbt vrida på huvudet och lyckas "se" vad det var. Märkte snart att det gick inte... Försökte då att bara flytta på blicken i sidled för att fånga vad det nu kunde vara, men, det ville sej inte heller. På den tiden hade jag inte ens hört talas om andar eller "spöken", så jag var helt ofärgad av vad det nu kunde vara. Var inte rädd, bara förbaskat nyfiken...

Såg min första helkropps ande när jag var ca. 6 år gammal då jag skulle upp på toa mitt i natten. Vanligtvis så brukar jag alltid be min adoptivmor att tända åt mej, då jag var mörkrädd av någon anledning. Detta kunde hon inte då hon var sjuk, så jag var tvungen att gå själv i mörkret och istället för att sticka in handen först och tända lampan, så var jag arg och slängde upp dörren till badrummet och där rakt framför mej satt en "vit gubbe" med hatt på huvudet på badkarskanten och höll ut sin hand mot mej. Ja, det skrämde vettet ur mej... Först då gjorde jag kopplingen att det var nog ett "spöke". Har många gånger funderat på varför så många andar/spöken uppehåller sig på toaletter??? Men har inte fått nån förklaring till detta ännu i alla fall... Men ja, den händelsen har satt sina spår och även om jag sett och känt många andar under åren som gått, så slänger jag ALDRIG upp en toadörr igen, utan sticker in handen först och tänder lampan... *skratt*

Mycket har hänt under åren när det gäller det andliga och jag lärde mej snart att hålla tyst om det jag såg och hörde, då mina adoptivföräldrar var mycket gammaldags kristna och allt som rörde sig i mellanlandet var av ondo... Jag kunde aldrig förlika mej med den åsikten, så jag höll tyst istället.

Som 17 åring tog jag kontakt med den lokala Spiritualistiska föreningen i staden jag bodde i, blev medlem och sen rullade det på. Lärde känna ett Medium när jag var i 20-års åldern och han tog mej under sina vingar.... Tyvärr så gick han bort allt för tidigt och saknaden är fortfarande mycket stor, även om jag vet att han finns hos mej fortfarande när jag har behövt hans stöd och råd. Eller när jag "dummat mej" och jag kan se han framför mig där han står med armarna i kors, småleende och bara ruskar på skallen åt mej...

När jag var i slutet av de 20 (1987) och jag hade fått mina 2 barn, så inträffade en händelse som för alltid lämnat spår i våra liv. Kan inte säga direkt att det hade med "andar/spöken" att göra, utan känns mer som direkt inblandning från beskyddare av något slag. Min son var då drygt 2 år gammal och hade tillbringat helgen hos sina farföräldrar. På måndagskvällen efter jobbet skulle vi åka till Lerum för att hämta honom. Jag kom hem från jobbet i vanlig ordning. Öppnade ytterdörren, stängde dörren bakom mej och gick upp för trappan till andra våning där vår lägenhet var. Vi ägde ett tvåfamiljshus, där vi hyrt ut första våningen till en vän. Väl uppe på avsatsen på andra våning, så låser jag upp vår dörr och öppnar den. Ser en svart katt komma ut från lägenheten och gå nerför trapporna. SÅG den med mina fysiska ögon och inte bara en skymt av den. Vred på huvudet och följde den med blicken och SÅG hur den gick på den smala delen av trappstegen närmast rundningen, då det var en trappa som gick runt en stolpe och ner...

Såg hur den knixade med sin svarta svans varje steg den tog neråt och då vi inte hade någon katt, så uttryckte jag mig högt, "kattskrälle", vart sjutton kom du ifrån då? Stänger våran dörr igen och går nerför trappan för att släppa ut katten... Nere på första våning så letar jag efter katten. Det är inte något stort kapprum som finns där utan mycket litet. Letade överallt. Inga dörrar var öppna men någon katt fanns det inte där hur jag än letade... Gick till slut tillbaka upp för trapporna lätt fundersam och gjorde vid de tillfället ingen koppling alls till att det skulle kunna vara något övernaturligt. Tänkte mer som så att jag är nog övertrött och ser i syne... Öppnade dörren till vår lägenhet och kliver in, går vidare in i köket, fortfarande mycket fundersam över vad jag sett och hör då hur något "skvalar" till höger om mej, där diskbänken står. Vrider på huvudet och försöker se vad det är och i diskhon så står en av sonens vällingflaskor som var halvfull med välling (Semper välling nr 3) och det sprutar välling upp ur nappen med sådan kraft att det träffar underdelen på skåpet ovanför och det är en stor pöl som det droppar välling ner i diskhon från... Står bara och stirrar en stund och undrar vad ända i h-vete är det som händer...? Går fram och tar tag i flaskan som genast slutar spruta välling och tänker än en gång att det är nog nått naturligt, vällingen jäst eller nått, blivit övertryck på något sätt...

 

Kopplar fortfarande inte ihop det med något övernaturligt... Börjar fixa middagen till barnens far som strax skulle komma hem från jobbet och har en underlig känsla hela tiden, som jag inte kan skaka av mej...
Pappan kommer hem, äter middag och ska sen köra till Lerum för att hämta sonen. Han frågar mej om jag ska åka med och i vanlig ordning så svarar jag att, "E du dum på nått sätt, va sjutton ska jag följa med för". Kom inte alls överens med min dåvarande svärmor och då jag och pappan låg i skilsmässa, så var det värre än vanligt... Han tar på sig ytterkläderna då det var vinter och när han ska gå ut genom dörren, så säger jag, "Vänta, jag ska med". Detta var INTE mina ord... Har ingen som helst aning om varför jag sa så, då jag vanligtvis VÄGRADE åka med till svärföräldrarna... Men, ok, sagt och gjort, jag paltade på mej mina ytterkläder och åkte med...

Väl hos svärföräldrarna så gick jag raka vägen in i deras sovrum för att hämta sonen, då han låg där och sov. Han hade varit förkyld och hängig och var inte på bästa humör när jag väckte honom. Bar med mig honom ut till svärföräldrarnas kök, satte mej på köksgolvet framför deras spis och började ta på killen hans vinteroverall. Detta ville han inte alls vara med om, utan han kämpade emot och var arg. Rätt som det är så säckar han bara ihop och blir helt livlös i mina armar. Jag vänder på honom och tittar på honom för att se vad det är med honom. Han har slutna ögon och han andas inte. Lägger ner han på golvet och börjar trycka på hans bröstkorg som jag lärt mig vid utbildningen av hjärt lung räddningen jag gått på tidigare under året. Funkar inte... Påbörjar mun mot mun metoden men det fungerar heller inte. Lyfter upp han igen så jag har hans rygg mot min bröstkorg och tar med bägge knutna händer och trycker ihop hans bröstkorg upprepade gånger för att få igång han. Det fungerar heller inte...

Till slut så lägger jag ner han på golvet igen och i ren panik tar min knytnäve och SLÅR han i bröstkorgen upprepade gånger. Svärmor skriker i höga sky, VARFÖR SLÅR DU DITT BARN? Svärfar för en gång skull säger åt henne att hon ska vara TYST, ser du inte att det är något fel på pojken!! Först efter tredje eller fjärde slaget på sonens bröstkorg så kommer han igång och börjar andas/skrika... Hela tiden är jag medveten om allt runt om mej, var alla står, vad alla gör, eller rättare sagt inte gör... Men jag fick igång min sons hjärta igen... Sonen är född med hjärtfel och i kombination med infektionen han hade så blev det för mycket för honom, när han kämpade emot när jag skulle ta på honom hans ytterkläder... (läkaren som förklarade detta) Jag vet att om jag inte hade följt med för att hämta honom hos svärföräldrarna, så hade han dött. Hans far sa även detta till mej då han erkände att han inte hade vetat vad han skulle gjort om han varit själv... Så, vad eller vem var det som försökte göra mig uppmärksam på att något var galet... Allt från den svarta katten, till den sprutande vällingflaskan och när jag inte "lyssnade" på dessa tecken, något som tog över min röst och sa att jag skulle med till Lerum för att hämta sonen? Hans beskyddare? Det är vad jag tror i alla fall, då jag VET att sonen inte levt idag om jag inte hade följt med.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 12

"Jag dog under förlossningen" Kvinna, 39 år,

Det var under min dotters förlossning som jag dog. Jag lämnade kroppen och såg mig själv på förlossningen och sedan var jag i ett ljus jag aldrig sett tidigare. Otroligt ljust men behagligt för ögat. Jag var omsluten av varma kärleksfulla armar och händer som höll mig. Jag kan inte säga hur många de var eller hur de såg ut, men de såg rakt in i mig, de kunde läsa allt inom mig. Allt vad jag någonsin gjort och de dömde mig inte utan bara kände mig rakt igenom. De kände mig och hade längtat efter mig. Jag kände dem men insåg att jag glömt bort dem men nu åter kommit hem. De släppte mig och jag drogs genom en mörk tunnel, ljuset försvann och det kändes som om kalla händer drog och slet i mig och någon ropade mitt namn. Det var min man och barnmorskan som "drog" tillbaka mig till livet. När jag släpptes förstod jag att jag inte skulle få stanna, att tiden inte var inne, men jag blev oerhört besviken och ledsen och när jag var tillbaka i den kalla förlossnings-salen skulle jag föda fram mitt barn. Det blev en svår konflikt. Jag födde en dotter men längtade bara efter att få komma hem, alltså att dö.

Jag brottades med de här känslorna att vilja komma tillbaka, samtidigt som jag skulle vara mamma och lycklig. Det var en svår tid. Nu kan jag vänta, jag vet att jag kommer tillbaka dit en dag och jag är inte rädd för att dö. Jag vet att det kan göra oerhört ont men när man går över så försvinner all smärta, jag kan fortfarande känna hur skönt det kändes i kroppen när jag gått över, jag hade glömt hur ont jag haft och jag glömde faktiskt min familj också. Den kärleken jag kände där var starkare än något annat jag känt, till och med kärleken till mina barn, som är oerhört stark, är så liten jämfört med den kärlek som strömmade mot mig.

Det var svårt länge efteråt, det är fortfarande svårt att vara helt närvarande ibland. Jag får kämpa för att göra saker som jag tycker är meningslösa. Jag kommer aldrig någonsin att gå med i något religiöst samfund eftersom jag vet hur det ligger till. Jag har blivit oerhört kritisk till präster och pastorer. Jag känner mer kärlek till omvärlden men samtidigt vet jag att all jakt på rikedomar och makt inte betyder ett smack när det väl är slut. Till vilken nytta ska man nå mål som inte betyder något. Jag har blivit besvärligare att umgås med, jag orkar inte med något tjafs längre, jag orkar inte lyssna på småsaker eftersom jag inte längre själv lägger tid på saker som inte betyder något för mig.

På det hela taget är det en mycket positiv upplevelse. Jag har haft cancer till och från och jag är inte alls rädd för att dö längre. Jag har blivit en besvärligare person, men för min egen skull är det bara bra, jag är ingen ja-sägare längre. Jag är inte längre rädd. Det som är jobbigt är att jag längtar tillbaka. Det har jag dåligt samvete för, gentemot mina barn.


Någonstans i Sverige hände 2014 04 20
Infört :2014 05 24

Krigsgravarna på Östra Kyrkogården i Malmö.
Hej jag heter Marita jag ska berätta något som hände mig för 32 år sedan när jag som 15-åring hade mitt första sommarjobb.
Det var inne på Östra kyrkogården i Malmö och min uppgift var att hålla snyggt och rent på och omkring begravningsplatserna.
Det hör till saken att på Östra kyrkogården ligger åtta stupade soldater från andra världskriget begravda, två av dem var amerikanare och monumentet på deras grav är en propeller från ett av de bombplan som nödlandade på Bulltofta flygfält i Malmö under 2:a världskriget.

Min berättelse handlar om hur jag en het sommardag 1982 mötte en av dessa piloter.
Jag hade just lämnat den del av kyrkogården där de vilar och gått vidare in på nästa, varje del skärmades av av häckar och jag ska även tillägga att det sista man gjorde innan man lämnade en del var att kratta gångarna så det blev så där fint randigt i gruset.
Jag höll på att rensa rabatterna när jag tyckte jag kände mig iakttagen, så jag reste mig upp och såg mig omkring. Ska även nämna att detta var en väldigt varm sommar och jag var klädd i bikinitopp och shorts.

När jag såg över häcken in på delen jag lämnat för en liten stund sedan fick jag se en man stå vid de amerikanska piloternas gravar. Han log mot mig, nickade och förde ett finger till sin skärmmössa, jag noterade även att han var klädd i en sådan där teddyfodrad skinnjacka och jag minns att jag tänkte att han nog inte var riktigt som han skulle klädd så i den värmen. Jag log i alla fall tillbaks och fortsatte sedan med mitt, men lyssnade hela tiden efter att höra hans steg i gruset när han gick, men jag hörde inget och till slut reste jag mig igen och kikade över häcken och då var han borta.
Jag kände mig tvingad att gå in och kolla och blev väldigt förvånad när gruset jag krattat var orört...ingen hade gått där sedan jag gått därifrån.
Det finns säkert många som kan förklara detta på ett naturligt sätt, men jag är än i dag övertygad om att det var en av de begravda soldaterna som helt enkelt tackade för jag såg till deras gravar.



Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2014 01 12

Prästen har aldrig sett mig innan och han har aldrig pratat med mig häller men han pratade OM mig med min kompis som han frågade ut hur jag var och vad jag kunde osv .
Hon vet själv att jag har förmågan och denna förmågan har jag fått ifrån min pappa och han hade fått detta ifrån hans mamma som var ''häxa'' hon kunde mer än jag kan idag det kunde kunde var exempelt när det skulle bli krig i findland och vilken år och datum och klockslag.
Tyvärr e hon död och jag fick aldrig träffa henne.
Men hon hälsade min pappa och sa då hon var död så sa hon till pappa att hon kommer att hälsa på mig någon gång.
Än har hon inte eller jag vet inte då jag inte vet hur hon ser ut men begåvningen fick jag och mina bröder.
Mina bröder kunde bara se (auran) om man var ond eller god men det förlorade dom tyvärr.
Men än har jag och fick min begåvning redan som en liten ficka då första besöket från andra sidan kom plötsligen till mig några ggr på dagen och natten.
Nu har det blivit mer och mer har följt efter mig men det är okej jag e glad över att jag kan.
Men vissa saker bli verkliga otäcka jag har varit med om folk som dött och dom kunde jag ha räddat men jag lyssnade aldrigGråter
Jag har fått träffa onda och goda andar dom onda vill jag bara slippa !! dom är väldigt otäcka och farliga av sig tyvärr.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2014 01 12

Själv har jag väll inte riktigt vart med om några stora grejer, men när min farmor dog så låg det en hare utanför sjukhus fönstret hela dagen helt stilla precis som om den vakade med oss, sen dog hon, och när jag efter en stund kikade ut var haren borta!!!! lite kul va det allt!!
Sen har mina mostrar och mamma berättat om en gård de bodde på som barn, så fort de var ensamma barnen så var det något som puttade omkull småbarnen och knuffade på de stora, när de var ensamma och skulle sova stod det fin klädda männ med höga hattar vid sänggaveln och kikade på dem dom var livrädda och tillslut flyttade de!


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 01 24

hemma hos oss?denna sak är ond och visar sig för våra barn och dom är skräckslagna vi är med rädda denna sak har hållt på i 10 år nu vi har haft medium och det har inte hjälpt,har haft en pastor som har välsignat huset och det har inte hjälpt vi har det super svårt just nu tycker att det har blivit värre nu som om den vill att vi ska flytta ifrån vårt hus.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 01 24

Folk som ser bilden blir skräckslagna och säger att vi måste flytta så fort som möjligt ,det som har hänt oss under 10 år som vi har bott här känns det som det var en skräckfilm bland annat när dottern var 10 månader kunde hon inte krypa och då ser min svärmor och fru hur nån släpar henne 2meter baklänges och så har det hänt en hel del annat


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 01 24

Vi har kollat upp möglet med,dom mätte överallt i hela huset men vi har ingen mögel därför tycker jag att allt är skum har hört att visa hus som är hemsökta kan vara något ond och göra människor sjuka med tycker bara att det är läskig när det gäller ens barn som far illa,jag har sett två svarta skughor med som är lika stora som två barn men sen blir dom smala och långa och har likadan form som det vore nån stor smala varelse händer oftas att jag ser dom frugan med har sett det,tänkte på när min äldsta dotter var två år så blev hon väckt av nåt som hon kallar en liten pojke som ville leka grovt med henne han var våldsam enligt henne likadant hände det med min son när han var två år såg han likadan figur och han var ledssen över det och var rädd,men nu är vårab tredje barn med rädd hände för två veckor sen hon gick in i sitt rum och skulle hämta en leksak och sen hör vi hur hon gall skriker av räddsla och skakar och säger att det finns ett spöke i hennes rum och han är liten säger hon hela tiden och hon är med 2år nu,sen var det en gång som hon blev skit arg för ingenting våran två åring gick ner och hon pratade med nån min äldsta dotter hörde allt och hon kände att det fanns en till därnere som hon pratade med jätte konstig faktiskt


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 01 24

Kommer ihåg när jag var i vårt sovrum och vek tvätt så hade jag min två åriga dotter med mig helt plötsligen så säger hon till pappa pappa titta där är spöket vart sägee jag och jag får kalla kårar hon springer och visar mig och det ledde ända in till våran äldsta dotters rum och sen pekar hon under sängen att den gömde sig där helt sjukt och jag kända hur nån var där fick rysningar i kroppen man hade inte förväntat sig att en två åring ser sånt och visar mig exakt vart den gömde sig


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 01 24

Mina barn lyckliga håller sams när man är iväg,så fort man sätter foten i vårt hus bråkar dom direkt är inte det konstig,jag får ont i huvudet ibland när jag kommer hem mår kanoners när jag är borta mår dåligt när jag är hemma,som sagt finns hur mycket spm helst att skriva men blir för mycket om allt som har hänt oss,till exempel att nån drog min äldsta dotter på när hon var 10måndaer gammal baklänges släpade henne två meter baklänges då är det inte så snäll sak vi har, när min svärmor var ensan hemma hos oss och städade vårt hus när vi var utomlands och en manlig stark röst höjer rösten vid hennes öra och känner att någon stod bakom henne,när våran grind på övervåningen flyger rakt ut mot toa dörren här uppe,när dom ha sönder våra saker tror nog att den är ond snälla andar gör inte så här har varit med om snälla andar och då vill dom väl och man får inte heller rysningar när det är rysningar då är det ond


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 01 24

 

Så när han är hemma märker jag inte av någonting, men sedan när han åkt börja de, känner mig iakttagen under dagarna inget jobbigt för de försvinner lika fort igen sen kommer det till kvällarna känner mig iakttagen i timmar, får gåshud då och då känns som någon sitter bredvid mig, följer efter mig, får kalla "vindar" när jag reser mig från sängen, första gången trodde jag de var inbrott då duschen sattes på, kan höra andetag, men verka som om barnen känner sig trygga för när dem vakna till hörs de ett knakande i sista trappsteget sen sover barnen igen, Känns så skrämmande men ändå lugnande, sen detta började har min son börjat trivas mer här hemma, blivit gladare, helt förändrad, min son föddes några veckor förtidigt, har kämpat med hans vikt sen han föddes princip vilket lett till att jag bryter ihop då och då, sist hördes de som en tyst tyst röst att de kommer bli bättre och som en värmande hand på axeln, och i fredags på läkarbesöket visade de sig att han gått upp mer än vandligt...

Sen när min sambo kommer hem igen känner jag inte av att och så har det hållt på nu i snart veckor, och börjat inse att jag inte inbilla mig, min katt har även reagerat på detta och kan sitta och stirra rakt in i ingenting.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 02 03

Låg i sängen och tittade på tv...Jag och min man har vårt sovrum på nedre våningen, barnen har sitt på övre plan.. Min man jobbade.. en av katterna låg hos mig, i vanlig ordning.. Plötsligt så hör jag någon gå på övre våningen ( vilket är rätt vanligt ), tassar runt, låter ungefär som någon av barnen..men vet av erfarenhet att det inte är någon av dom Ser att katten också märker det här...hon sätter sig upp, börjar morra. Sen hör jag fotstegen börja gå nerför trappen, vi ser ju trappen från vår säng... jag hade ju tanke på att det kunde vara något av barnen. Man kunde liksom höra att någon gick nerför... katten var på helspänn och gick till anfallsläge. Jag såg inget men jag förstog att den som var där, det var ingen av oss. Jag kände en närvaro.. Då denna kommit nästan ända längst ner i trappen så anföll katten och närvaron försvann lika fort som den kom...


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 02 03

Första gången var jag... vet inte riktigt... tippar på högst 1½ år..
Satt i min mormors knä... då jag plötsligt föll i trance och sedan följde med blicken... som att någon gick förbi, dom försökte få kontakt med mig men inget hjälpte. Min mormor tyckte visst jag var läbbig då... det här var inte en engångsföreteelse, utan hände flera ggr fast olika dagar.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 02 09

Även då låg jag i sängen och min man jobbade... Katten morrar inte längre då hon känner av, detta närvaro är något jag känner med jämna mellanrum... Men nu låg hon på min mage... jag började känna att någon stod vid dörröppningen och tittade på mig, kunde nästan se konturerna... Jag tyckte det var lite otäckt... för den kom närmare... katten satte sig upp, och tittade där jag kände någon stod...snart precis brevid sängen, gick runt sängen... jag försökte prata och frågade vad den ville. Fick känslan att någon ville något. Katten la sig raklång på min mage, som om att hon skyddade mig. Den här närvaron kom bakom mig... vid huvudändan ( ungefär som den stod i väggen bakom ) katten bara stirrade bakom mig... plötsligt kändes det som någon kastade ett lager med spindelväv rakt i ansiktet på mig...obehagligt som sjutton... Katten la sina tassar på min haka då... efter en liten stund försvann allt. Och katten blev som vanligt igen... och jag... jag bara slocknade!!


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 02 09

Jag satt och badade i badkaret, hade en leksak (minns faktiskt den än i dag, älskade den) det var en brunn, ( såg ut som ett badkar man fyllde med vatten, och så var det nåt galler på halva där man satt sin hink och sedan kunde man pumpa vatten )
Jag berättade det här alltid då jag badade för mina föräldrar..
En sån här brunn hade jag och pumpade vatten ur hemma i Norrland, vi högg ved och mamma rökte pipa...mamma brukade säga, vad då...jag röker ju inte... jag svarade... Nej! inte du... min mamma i Norrland gjorde. Sen var det inget mer med det! Och jag fortsatte leka som vanligt.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 02 09

Sen hade jag en benägenhet att veta när min morbror Lasse skulle komma på besök... sa...nu kommer sjasse ( Lasse då) mamma sa nej, han kommer inte... han jobbar ju. Men dra på sjutton 5 minuter senare ringde han på dörren!
Hände väldigt ofta...


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 02 16

Det här hände för ca 12-13 år sedan..
Hade rätt nyligen separetat från min dåvarande pojkvän som jag har min son med.
Han sonen då var runt 1½ - 2 år gammal. Han var övertrött och jag var totalt slut med, hade försökt få honom att sova rätt länge med böcker och hela faderullan.
Vi låg i hans säng, han stog upp i sängen och jag låg ner och försökte få ner honom via att prata med honom.
Efter att hållit på så där länge och väl... så plötsligt stog "jag" i hallen med min kropp vänd mot mitt sovrum...
Jag vet jag tänkte... vad f-n gör jag här? jag var ju hos grabben... så "jag" vänder mig om... går in i vardagsrummet och fortsätter in till min sons rum... precis vid dörröppningen stog en garderob till höger... "jag" ställde mig framför där och både jag och "jag" blev förvånade eftersom att jag låg kvar i sängen... och grabben störde och ställde...
Så känner jag att... hmm, "jag" står där borta... så jag vänder mig om (hade vid det här laget hunnit bli väldigt skraj ) och ser typ mig själv stå där... och "jag" ser mig själv vända mig om och stirra på mig själv... jag blev såå rädd att "jag" typ flög tillbaka in i mig själv...

Jag var skakis efteråt och trodde allvarligt talat jag blivit totalt knasig..
På den tiden hade jag ICQ och hade en vän där som hade mkt erfarenhet och kunskap angående sånt här... så jag berättade om det här och hon förklarade att jag gjort en utom kroppsresa...

Jag har nu i efterhand... kännt att det där var fränt... och jag vill göra det igen, men verkar lättare sagt än gjort...


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 02 23

Jag har 2 touchlampor på nedre våningen i ett sovrum, tändes den utan att nån hade rörd, den kan inte gå igång av sig själv...ja sa högt att Jessie om du hälsar på gör inte så här för du skrämmer mig....det har varit lugnt sen dess....jag hoppas att det inte var någon annan.
Ja ett par veckor sen, så här är det min mellersta son bor härnere, det var i hans sovrum den lampan gick igång då hade han sovit 1 timme, han väckte mig vi tyckte båda två att det var konstigt Andreas stod Jessica väldigt nära


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Då var vi inte så vana att oförklarliga saker hände. Men nu händer det 1-2 ggr i månaden hemma i lägenheten. Men jag vet när min svärfar köpte ett gammalt hus på Öland, på samma tomt som han är född, knackande det på fönster och dörrar som han satte igen. Det knakade på vinden kl 3 varje morgon. Då brukade han som bodde där innan, gå upp och gå ut med Posten!


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Vad finns det i lägenheten?
Vi har under åren haft olika aktiviteter i våran lägenhet. Här om kvällen så tog jag ca 17 kort i lägenheten och två av dessa visade något som såg ut som en orb. Saker har bl.a. flyttat på sig.
Det är inte bara vi som har upplevt konstigheter utan det har drabbat även andra familjer i detta bostadsområde
Det jag tagit från min blogg från 2007


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Vem lade kaffefiltret på diskbänken
Jag gick upp kl 0400 för att göra mig klar för arbetet. Innan jag åkte fixade jag kaffet till frugan så att hon bara hade att sätta på kaffebryggaren när hon kom upp. Innan jag åkte så kollade jag till i köket och jag märkte inget ovanligt allt var som det skulle vara. När frugan kom upp så låg kaffefiltret på diskbänken med kaffet i och då började hon undra vad jag gjort. När hon berättade det för mig så blev jag förvånad för jag hade kollat i köket innan jag åkte och som sagt vad så var allt normalt då.
Har vi fått åter något okänt i lägenheten
I dag på morgonen vid 7 tiden så såg min fru en skugga ifrån datarummet när hon skulle gå till köket hon undrade vad det var för något och gick för att kolla när hon tittade in i datarummet så snurrade kontorsstolen. Hon tänkte inte nu igen. Efter som det varit lugnt en längre tid så trodde vi att den orb som vi såg här om kvällen bara var en tillfällighet. Så det skall bli intressant och se om det kommer att fortsätta.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Här om dagen när min fru stod inne på badrummet och gjorde sig ordning i håret såg hon i badrums spegel ett ansikte som visade sig . Vem var det den frågan har vi ställt oss. Vi har fått reda på att i vårat data rum finns det energi och där har man sett skuggor bakom mej i webb Cameran när jag chattat med en kompis han har undrat vem är mera i rummet men jag sa att jag är ensam i data rummet


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Katt på besök
Det har varit lugnt en längre tid hemma hos oss. Men nu har vi fått besök av en katt. Både jag och min fru har sett katten. Det började med att våran hund började skälla och titta åt ett håll i lägenheten vi undrade vad som var på gång så jag tog fram kameran och fotograferade åt det håll hunden skällde och då kunde jag se en orb på filmen. I går kväll såg min fru skepnaden av en katt som gick från hallen och till sovrummet och våran hund började att skälla och kolla in i sovrummet. Efter en stund såg jag något som rörde sig i hallen och jag trodde att det var hunden som ville gå ut men han låg på golvet i tv rummet och sov.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Andar och musik
I ca 1½ år har jag hört musik innan jag somnar och jag har inte tänkt så mycket på detmest har det varit kristen musik jag har funderat på hur det kommer sig. När vi var i Ullared för ett år sedan så inträffade det något som min fru berättade för mej, det inträffade på natten när vi sov över i Ullared. På morgonen sa frugan till mej i natt fick jag inte sovaför du snarkade och inte nog med det du sjöng också. Vad då sjöng undrade jag frågande.Ja du sjöng men det var inte med din röst utan en kvinnas röst. Jag såg förvånat på henne och sa en kvinnas röst. ja det var inte din röstutan en kvinnas röst svarade hon. Då börjar man fundera på hur det kan komma sig och det ända jasg får fram är att det har med musiken att göra som jag hör om nätterna och det ända jag får fram att den natten så var det en ande som besatt min kropp för det har man hört att dom kan göra och det verkar vara det som hänt mej. Jag tycker det är obehagligt men samtidigt spännande och intressant. Musiken har fortsatt men inte så tydligt utan det har avtagit något antagligen kan det ha med min mamma att göra för hon var religiös och efter som merparten av musiken är kristen musik. Annars är det någon som söker kontakt


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Många är inte mottagliga
Jag vet att många inte tror på andar och okända saker som händer. Många är inte mottagliga. Jag har varit hemma hos folk som har haft problem med andar. En familj hade problem med att på natten så öppnades och stängdes lådor och skåp , jag var till dom och gjorde mätningar som gav kraftiga utslag som visade att det fanns mycket energier. Liksom i en lägenhet så skruvades lampor ur på natten. På ett ställe var våran hund Molle med och han reagerade på något i den lägenheten. Det är juså att djur ser mera än vad vi människor ser. Liksom här här om kvällen var han mycket rädd för att gå in i köket i min lägenheten som han alltid gått in i förut han gick inte in och åt sin mat som han alltid gjort förut. I det bostadsområde som jag bodde i förut hände det mycket oförklarliga saker.Och när jag kom till Härnegatan var det mycket lugnt från Juni och tills nu. En natt gick tv apparaten på fast den blev avstängd innan jag gick och lade mej. Och en natt så tändes golvlampan i vardags rummet. Jag har undersökt olika platser för att se om det finns något i bland har man kommit på saker som inte går att förklara.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Det första som hände där var ett varsel att något skulle hända. Det visade sig som ett ljussken och antal gånger det visade sig var antagligen månad det hände två gånger och det antal det visade sig var den månad när några anhöriga gick bort. Och efter det var det som allt började. Vi bodde på andra våningen och hade en lucka i taket som var svår att öppna en morgon när frugan kom upp så var luckan öppen och stegen nerfälld hon frågade om jag fält ner stegen och det var jag oskyldig till.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

En gång blev jag brutalt väckt på natten att det var någon som krafsade mej i huvudet jag blev klarvaken trodde det var våran katt men dörren in till mej var stängd och den gången blev jag rädd så sedan låg jag med tänt lyse den natten.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 02

Tänkte berätta om någonting som hände mig och mina föräldrar för ett bra tag sen, jag var runt 14 år då
Min farfar hade året innan dött. Min farmor( farfar med då han levde då), min pappa samt hans syskon ägde tillsammans en sommarstuga som ligger på Öland där vi tillbringade lång tid på somrarna. Min farfar älskade den stugan...
Så den sommaren var första efter hans död vi var där...
Redan innan hade jag svag skallebank.. vilket är vanligt om det "ligger nåt i luften" för mig.
Vi kom dit och installerade oss...
Dagen efter så var jag och min pappa ute och kastade pil. Mamma var inne och styrde i köket. Plötsligt hör vi ett jättebrak! Pappa och jag tittade på varandra och sa... vad har hon gjort nu?? Så hör vi mamma säga åhh herregud!!!
Så vi rusar in och får se en hylla som ramlat ner från väggen. Men spikarna var uppe... inte krökta något av dom... alltså, obegripligt att en hylla åker ner utan att nån spik vare sig är krökt eller fattas.

Dagen efter så satt vi i köket och åt, plötsligt dras vattenkranen igång... full styrka. Den kranen kan jag påpeka är väldigt svår att få igång... man får ta i för att få vatten... och den hade ju varit åtskruvad ordentligt innan. Mamma som var närmast skröv åt den igen och hon sa hon fick ta rätt mycket...
min huvudvärk blev värre och värre och jag kände någon var där... tankarna irrade runt i mig...

Den tredje dagen så fick bägaren att rinna över då...
Vi hade en katt, och eftersom vi varit där flera dagar innan så...visste vi detta var omöjligt..
Vi undrade var katten tagit vägen så vi började leta lite... Det finns en trappa som går upp till sovrummen och precis där trappen slutar(ovanvåningen) så finns det ett fönster... vi brukar aldrig öppna det.
Men nu stog den på vid gavel. Och då vi varit där flera dagar så visste vi det var låst innan. Ingen hade öppnat fönstret...

Då fick jag nog... gick ner på bottenplan och sa bestämt... Om det är du farfar så sluta nu! Du får gärna vara här och vi älskar dig... men sluta nu att göra så här för det börjar bli jobbigt!!

Gissa vad som hände?? Jo, allt slutade! Min skallebank försvann med!


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 13

Då jag väntade mitt andra barn... för ungefär 11 år sen ( inte riktigt men närmre det än 10 ) så fick jag en blödning då jag var i 3e månaden. Jag blev hemskt orolig. Och jag fick en känsla att jag skulle åka till min farfars grav som låg ( ligger ) i närheten, som jag gjorde rätt ofta den tiden.
Så jag står där framför graven och pratar med honom, som jag brukar... ser säkert störtlöjligt ut men men. Jag berättade vad som hänt och jag ber honom om ett tecken om allt är bra samt att få veta att han hört mig. Hände såklart inget... då. Så sen går jag ut från kyrkogården och sätter mig på en bänk som stod utanför. Med blicken mot kyrkogården. Och ungefär på den plats min farfar ligger kommer det en hare, den har sin blick fastklistrad på mig. Och det var rätt långt dit. Så, den börjar skutta... tog väl ca 5min innan den kom fram till mig... då den stannar på väldigt kort avstånd. Sen sitter den och jag och tittar varandra i ögonen ett bra tag. Tills jag säger... Tack farfar för ditt tecken. Då vänder den och skuttar tillbaka... i tomma intet, för den liksom försvann bara. Hela tiden hade vi ögonkontakt och en hare som stannar på så kort avstånd är ovanligt. Visst, kan ju hända men en väldigt märklig upplevelse. Eftersom jag bad om ett tecken med. Har vare sig innan eller efter haft sån kontakt förut...


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 13

Jag tänkte berätta om när jag och min sambo och jag var på vårat landställe. Det hade utedass och jag vågade inte gå dit ensam, utan min sambo fick följa med. Han väntade utanför, rätt var det var så knackade i väggen. Jag sa till honom: Lägg av! Då sa han: jag har inte gjort något! Då blev vi skraja. Vi sprang till stugan och tog det viktigaste inklusive de två katterna under armarna! Nästa dag bad vi pappa åka ut och kolla att vi hade låst. Stugan hade hade vi låst. Men han gick in i vedboden Bredvid utedasset). Där hade alla verktygen ramlat ner som hängde på väggen! Det uthuset stod där när mamma o pappa köpte det 1959!

 



Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 03 28

En annan rolig grej : mamma har sin farmors gamla telefon stående som prydnad. Den har det ringt i nån gång -
trots att den inte fungerar och inte ens hade sladden i väggen Mamma tog det som en hälsning från sin farmor denna farmorn var dessutom väldigt medial i livet och har meddelat sig flera gånger på olika sätt, med mig också.


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 04 06

Har haft ett medium här som såg min morfar och som jag oxå känt av att han har varit här sen berätta hon om ett eko som går genom v-rummet datarummet och vårt sovrum detta eko är som en väg som många går på vilket vi sett av .... Det är alla skuggor vi ser . Sen är det alla nysningar hostande och saker som trillar ner . Men jag kan säga att jag är inte rädd även om jag oftast sover själv då min man jobbar i Norge. Men en gång tyckte jag att det var riktigt otäckt då vattenkannan på bordet trilla ner sen ser jag en svart skugga som var i taket den var inte trevlig .... Då skrek jag Nu får det vara bra då försvann den och jag har inte sett den sen dess


Någonstans i Sverige hände 2014
Infört :2014 04 06

 

Man säger att hör mat typ en knackning 3 gånger i rad så retas de mörka med tre enigheten de stämmer bra. inget att vara rädd för. jag har haft med det riktiga mörka andra att göra . om du är orilig finns det en del du kan göra för att känna dig tryggare.

på vägen stod det " jag ser dig" " du får öppna dörren nu" jag vet vilken dörr det menas och jag tänker inte öppna den för man vet aldrig vad som kan komma ut därifrån.... jag halv sätter mig upp kollar på klockan och den visar 03.00 och då ser jag att det står på alla väggar i hela sovrummet .....trodde att det lugnat ner sig men jag hade nog fel nu trappas det nog upp en aning men så länge jag inte öppnar den där dörren/ portalen så kan jag nog vara lite lugn....

där det finns en kvinna kvar. Efter någon månad kände jag av hemma att någon fanns där. Stökade i köket och gick runt och plockade. Sen fick jag veta att det hänt innan att den här kvinnan följt med folk hem, som jobbat där. Så jag sa åt henne en morgon att komma för nu åker vi tillbaka till slottet. Och - hon följde med! Lugnt hemma sen!

Hon stack in huvudet genom en dörrspringa(kan ha vart i ett kök) och så sa hon något eller frågade något..det minns jag tyvärr inte..men hon såg pigg och kry ut..Älskade mamma Kändes som om jag fick träffa henne lite=)
Kanske inte riktigt hörde hit...men har någon gång hört att om man drömmer om den bortgångna så har man dels accepterat det som hänt och eller att när man drömmer om en bortgången så är dom där för att berätta att allt är ok och så vidare..Någon som vet ngt om detta?
Gick upp stog i bad rummet . Tog ett glas vatten.,plösligt kände jag en doft av bränt skin. Såg då en soldat . Hade ett bränt ansikte även blodigt. Då jädras otäkt. Hatar speglar i bland.


Någonstans i Sverige hände detta, äldre än 10 år

Stor tung suck
Infört: 2013 09 20

Vi var ett par personer som skulle vandra ner till en loge på kvällen, då vi såg ett ljussken som gick längre bort, vi trodde det var en ficklampa med en annan person men just den tiden på dygnet och ljuset gick fort i skogen. Då vi hade hämtat det vi skulle, tog vi bilen och då började olje lampan lysa och vi fyllde på olja på olja. Dock började mer lampor att slockna på bilen men den gick nätt och jämt. Då hörde vi en stor suck i baksätet, då vi alla tittade såg vi inget, det var lite otäckt. Dagen efter checkade vi oljan i bilen och nu var det för mycket olja i motorn, så någonting hände denna kvällen.


Någonstans i Sverige hände detta, äldre än 10 år
Norrland
Infört: 2013 09 20
Min mor skulle hämta mjölk från korna. Då hon fick se en tomte i klädd tomteluva och klädsel som påminner om ullklädsel. Han var nog 1.20cm lång , det tog över 25 år innan hon talade om att hon hade mött en tomte i ladugården.


Någonstans i Sverige hände detta 2012

Maria med man flyttade in en ny villa i X-stad för några år sedan. Hon hade precis fått sitt första barn och var mammaledig. Barnkammaren i huset var dock ett problem. Den var alltid kall. Hur de än gjorde blev aldrig temperaturen som resten av huset. Maria kände aldrig sig riktigt bekväm i barnkammaren men det var först när hennes dotter började prata som hon blev rädd på riktigt. Till en början pekade hon ofta bakom Maria och tittade på något.

När hon väl lärde sig formulera meningar sa hon upprepade gånger "ta bort honom mamma" eller "jag vill att han ska gå" och tittade bakom mamma
Hon hoppades att det här bara var inbillningar och att det skulle gå över men när hon födde sitt nästa barn som fick ta över barnkammaren upprepades samma sak. X-barn vägrade gå in i sitt gamla rum där hennes lillebror flyttat in. När x-barn väl började pratade upprepades samma scenario: han tittade bakom sin mamma och sa liknande saker, något vad Maria inte vet x-barn visat honom.Maria övertalade sin man bara några månader efter att x-barn börjat prata att de måste flytta.

Obehaget tog över och Maria slutade helt vara hemma ensam med barnen mot slutet. Nu bor de bara några villor bort och barnen har aldrig sagt eller gjort något liknande.

Någonstans i Sverige hände detta 2012

Hhar inte upplevt något förutom en natt när jag var väldigt liten och såg en man med en cykel från badrumsfönstret på vår åker. Har aldrig blivit så rädd. Försökte visa min mamma men då var han borta. Det här är alltså på vår mark långt ute på landet, där ingen vanligtvis passerar ens dagtid.


Någonstans i Sverige hände detta under 2000-2004
Infört: 2013

Det var en sak som hände flera, flera år sen och det finns folk som inte ens tror på mig . Jag minns det som igår. Jag tror jag var omkring 9-10 år gammal, och jag och min kompis ville skämta med hennes brors kompisar (som var 17-18 då)som skulle åka hiss ner från 8:e våningen, så när dom väl gått in i hissen så tryckte vi på stop flera gånger (vilket gör ibland att hissen stannar) och skrek "svarta madame" 10 gånger minns jag, och HELA hissen stannade, ljuset släcktes och det fanns liksom 8 knappar på hissen som man kunde trycka på för att komma till våningen man ville och de började lysa rött sen svart flera gånger och jag minns hur killarna kastade sig över varandra.. Fyfan jag blir rädd när jag skriver detta, det var verkligen sjukt obehagligt och sen dess har jag haft en riktigt stor fobi för hissar, kan inte åka i en hiss, och verkligen inte i en hiss med spegel haha. Vet inte om det beror på spöke men knapparna på hissen började lysa flera gånger och hissens ljus släcktes.


Någonstans i Sverige hände under 2000talet
Infört: 2013 08 20

Jag tror på spöken och hört att det har spökat hos min stora syrras kompis. Hans familj bodde i vår by och det huset var som ett gammal hus där man samlades som man gjorde i förr i tiden.
Har hört han berätta att hans mamma var på toaletten och typ tvätta ansike och sådär innan hon skulle sova när hon väl går ner i trappan hör hon hur kranen börjar gå på igen som om någon he på den.
Hon går typ upp försiktigt och se vem som är uppe, för hon tror att någon skojar med henne eftersom hon har 3 söner. När hon väl var där skulle gå in till dörren stängdes den plötsligt av. Då ropade hon hennes man och typ skrek. När de väl gick in så var ingen där.
De har upplevt mycket att folk går i trappen och att min syrras kompis fota något märkligt xD.

Jag själv har inte upplevt något men har fotat något som jag inte kan förklara på bohus fästning i göteborg då jag träffade min släkt... Den bilden får man bara rysningar av för man ser faktiskt en gammal stridsman med skägg som ser sorgen ut. Och det är inget jag hittar på utan som jag själv fotat med in mobil.

Dock har det spökat lite hos oss faktiskt också, att saker ting försvinner och sen plötsligt är det framför dörren på en nästa dag. Även att mamma har sett någon i ögonvrån som gick förbi henne. Typ en äldre kvinna eller va mamma berättade.
Fy för spöken. Man blir ju bara rädd när man väl tänker på dem.
Huva..!


Någonstans i Sverige hände senaste 10 åren
Infört: 2013

Upplevt o förutsett har inte varit om avlidna människor. En del saker har varit det, men jag har även kunnat förutse en människas död,trots att den vid till fället var helt frisk. Det var min mormor. Sedan såg jag att det skett en bilolycka på vägen mellan Gävle o Hudiksvall,för jag sa till han som körde att *Såg du inte allt blod på asfalten?*. Han bara titta på mig o sa att där fanns inget blod. När vi kommit ca 1 km längre uppåt mötte vi en ambulans, o jag sa då *Ser du att det hänt ngt?* Han fatta fortfarande ingenting,för ambulansen körde ju sakta. När vi sedan kom ytterligare ca 1 km till,så stod det en bil rakt upp mot ett träd, och 4,a pers hade omkommit direkt. Han som körde (x från Gävle) vart helt chockad o fråga hur jag kunnat se detta, men jag kunde ju inte svara,eftersom det bara var något jag hade råkat se.


Någonstans i Sverige hände, senaste 10 åren
Infört: 2013 09 24

Finns mkt ang det huset. Det låg några meter ifrån tingshuset o huset är K-märkt. En gång var vi nere i källaren o kolla o där fanns liksom en håla där fanns det en krok i taket, så det är inte omöjligt att avrättningar skett där. Sedan var det ngn på nätterna som gick i trappan på baksidan av huset på nätterna ,både upp o ner. Så fanns det ett skrädderi i huset o ägaren hade hängt sig själv ngn gång i tiden. på nätterna gick symaskinerna igång, så lät det precis som det låter när man klipper med en sax mot ett träbord. Mina grannar vaknade ju av detta vareviga natt o orkade till slut inte med det. Å bror min som alltid sagt *Haha* till allt sånt där innan fick sina fiskar varma. En natt vaknade han av att någon andades rakt på honom med en iskall andedräkt o han hade känt att någon liksom gick rakt igenom honom. Sedan var det slut med han *Haha*. Det tyckte jag va kul.


Någonstans i Sverige hände , för ett par år sedan (kort från berättelsen finns under
Infört: 2013 09 25

Jag har aldrig trott på tomtar eller troll, spöken eller andar. Möjligen att jag trodde på påskharen fram tills jag var runt 10 år och insåg att det var min mamma som lade ägg i sängen med godis, sen har saker och ting i mitt liv fått mig att fundera....
Jag blev husägare 2006. Huset var är ca 30 år gammalt och tapeter och utseendet på huset var som jag hade det när jag växte upp på 80-talet.
Ganska snart började det hända saker i huset. Jag kunde ofta uppfatta det som att någon gick i trappan från bodegan och upp. Trappan knarrade på ett speciellt sätt som om någon gick i den och dom ljuden hördes ofta fastän ingen kom upp.

Lika såförsvann det saker. Till en början var det papper som försvann från ett ställe och kom upp på ett annat ställe och ungarna som var runt 8, 9 och 11 fick skulden. En dag försvann 9 åringens mobil. 8 åringen blev beskylld och vi letade överallt utan resultat, den var borta. Det försvann dvd-fodral och nycklar som också hittades på andra ställen än där vi lagt dom. Ungarna fick all skyll.
Så en dag tog jag över en hund. En blandras labbe och drever. En snäll gosse som trivdes hos oss. Till en början var han lugn och fin hund och skällde bara om någon knackade på dörren. Efter ett tag började han att skälla helt utan anledning. Alla gick och tittade i fönstret om det var någon på vägg in, men inte.

Hans skällande blev bara mer och mer och snart kunde han skälla nästan alla 24 timmar om dygnet utan att vi visste vad det var. Jag bestämde mig för att flytta ner hundens plats från vardagsrummet på bottenplan till bodegan i källaren. Där blev det värre.. Han skällde inte bara nu utan låg och morrade aggressivt och visade tänderna i tomma intet. Snart insåg jag att jag inte kunde behålla hunden utan fick honom omplacerad efter 2 år hos mig.
Omplaceringsfamiljen hade inga problem med en skällande eller morrande hund fick jag höra efteråt

En kväll satt jag vid datorn och tittade på en film. Plötsligt släppte någon i golvet med en otrolig smäll. Jag flyger upp från stolen samtidigt som jag vänder mig om och ser min engelsk-svenska ordbok ligger på golvet en bra bit från bokhyllan med bladen neråt och ryggen upp. Jag ignorerade det och tittade klart på filmen sen gick jag och lade mig. Ett par dagar senare började datorn krångla. Den var förvisson ett par år gammal så jag bestämde mig för att köpa en ny. Ett par dagar senare fick jag min nya dator och en av delägarna från datorföretaget var med hemma och hjälpte mig installera den. även den började direkt krångla. Lite sur ringde jag upp datorkillen igen och han kom hem och gjorde lite nya installationer och uppdateringar och den verkade funka.

Någon dag senare krånglade det igen. Det var alla möjliga fel på den den som att den inte gick att starta, eller att den stängde av sig när den ville, startade om, ljudet försvann, internet uppkopplingen
försvann mm så jag ringde dator killen igen. Han kikade på datorn och trodde sig behöva byta ut både grafikkortet och nätdelen. Han undrade om jag kunde ta reda på med hjälp av en elektriker om jag verkligen hade rätt strömstyrka i mitt eluttag så jag fick dit en elektriker. Han hittade inga onormala värden i mina uttag. Så när datorn kom på plats igen med ny nätdel och nytt grafikkort funkade inte datorn igen. Datorkillen kliade sig i huvudet och mätte upp att det var nätdelen igen som gått Ytterligare en ny nätdel sattes i och nu funkade den.
Ja, ett par dagar i alla fall innan samma fel som innan uppträdde.

Jag ringde honom igen och då sade han att han ville ta med sig datorn in till butiken för en riktig genom gång och undrade samtidigt om jag ville ha en låne under tiden, vilket jag ville.
lånedatorn kom på plats och min dator åkte iväg och en timme senare lägger lånedatorn av helt. Den startade inte över huvud taget...

Samtidigt som detta datorstrul pågår hör vi ett dovt men ändå tydligt pipljud i huset. Inte med jämna mellanrum utan bara då och då. Jag var helt säker på att det var en brandvarnare som indikerade lågt batteri så nya batteri inskaffades och byttes i alla brandvarnare och där fick en av dom ett spel och började tjuta hej vilt utan någon anledning. Det slutade med att helt nya brandvarnare fick köpas
Pipljudet fortsatte och en dag hörde jag att det kom i från spishällen. Jag ringde upp servicebutiken och undrade vad jag skulle göra och servicekillen (som aldrig hört talas om något liknande) sade att det blir nästan billigare att köpa en ny spishäll att han skulle komma och laga den. så sagt och gjort, en ny spishäll köptes och dagen efter killarna från Elon varit och installerat den började den också pipa.

En annan grej som också hände var min dåvarande man/sambo satte sig i dålig dager på fyllan. Händelsen polisanmäldes och gick till åtal. Han blev dömd till dagsböter och när domen föll fick han alla papper hemskickat från tingsrätten. Dom papperna tog min sambo hand om och gömde väl, inte ens jag visste vart han förvarade dom. En kväll sitter jag och barnen nere i bodegan och tittar på TV när vi hör hur någon ropar -Vad i helvete!! från toaletten. Jag rusar upp i tron att det är vattenläcka. Min man står med en bunt papper i handen och viftar argt mot mig, -Vad fan gör dom här?
Jag ser inte vad det är för papper och han förklarar att det är papper från rättegången och undrar vem av ungarna som lagt dom inne på toaletten på vasken. Jag förklarar att vi suttit hela tiden och tittat på TV men han skakar argt på huvudet och tar sina papper och går in i sovrummet.

Ja, det var en del av min tid i huset. Jag och x-maken har gått skilda vägar och jag har flyttat från huset, men kan än i dag få känslan att jag inte är ensam, även om jag är själv hemma.
Min dotters mobil som försvann hittades 6 mån senare inne i en garderob under en massa extra filtar och kuddar.


Någonstans i Sverige hände detta
Infört: 201310 01 här annars från 2008

När jag var ungefär 14 år och ute och red med en kompis, såg jag ett skelett ligga i en stor jordhög ute på en åker vid en mosse. Jag blev stel av fasa eftersom jag alltid haft en fobi för just skelett (löjligt men sant) och kunde inte säga något till kompisen, som red en bit framför och uppenbarligen inte såg någonting. Vi red en stund och jag blev mer och mer osäker på om jag verkligen sett rätt. Hur kan ett skelett ligga alldeles helt bland schaktmassor? Det borde ju falla sönder, eller? jag funderade o funderade och bestämde mig för att inte säga något till kompisen förren jag dubbelkollat (även om jag måste säga att jag såg det TYDLIGT, ca 50 meter bort)för det var ju också konstigt att hon inte sett det. Vi red vår vanliga runda och när vi kom tillbaka till "skelettplatsen" och jag skulle dubbelkolla: då var där ingen jordhög. Bara en slät äng med högt fint gräs.
Det var väl inte så läskigt som många av era berättelser, men det KONSTIGASTE jag varit med om i den genren.



Någonstans i Sverige hände detta
Infört: 201310 01 här annars från 2003

Lite långt kanske men här är min berättelse...

Jag och min man flyttade in 2003 i en gammal skola ombyggd till parhus. Jag har alltid kännt mig bevakad i huset,inte obehagligt men att det alltid är ngn som tittar på mig. Vi bor dessutom mittemot en kyrkogård ca 60m ifrån. Vi ser stenarna från köksfönstret. I allafall, när vi flyttade in och bott ett tag så har jag jobbat natt och ska lägga mig att vila.Då har jag ansiktet ifrån dörren, då känner jag hur ngn sätter sig i sängen vid fotändan.Jag tror att det är min man eller vår hund,vänder mig om och ingen är där.

En annan gång står jag i duschen och ska åka o jobba, jag kommer ut ur duschen och hör hur vår kontorsstol i barnkammaren gnisslar till, jag tror att min man leker lite för att skrämma mig men ingen var hemma då...Stolen gnisslar bara när man sitter i den...En tredje gång ligger jag i sängen så hör jag hur ngn bankar på fönstret i barnkammaren, den ligger intill vårt sovrum med en dörr in till rummet och ligger på övervåningen och ingen stege upp...Jag brukar då och då se skuggor här o var..Vi hade en gång en kille på nyår här som påstod sig vara svart häxa, han vart en riktig idiot och sa att han såg dom i vårt hus...Efter diverse förolämpningar från honom så blir jag förbannad på honom om vad han säger om våra spöken.När jag ska gå in i matsalen efter det så släcks alla lampor i matsalen så fort jag gick över tröskeln. Jag vart lite rädd och han med...Efter det så slutade han upp o dumma sig.....


Någonstans i Sverige hände detta
Infört: 201310 01 här annars från 2008

Kom på en till! Min svåger Terry och min man Robert delade rum när de var barn. En natt vaknade min svåger, då 6 år, av att en nunna sitter på knä och ber vid Roberts säng. Hon vänder sig om till Terry, som satt sig upp i sin säng, och lägger fingret till munnen som för att hyssja honom och sen försvinner hon.


Någonstans i Sverige hände detta
Infört: 201310 01 här annars från 2008

Jag har även hört konstiga ljud i min förra lägenhet, ljuden har kommit från golvet. Det var någon som berättade att en arbetare dött när de byggde huset. Sen har jag vaknat och tittat upp mot och då sett en pojke i shorts och skjorta sitta på en byrå och sprattla med benen. Inget jag blivit direkt rädd av, däremot har jag försökt prata med min farfar som dog av hjärtesorg :( Ibland har jag fått något slags svar geneom en blinkande lampa.


Någonstans i Sverige hände detta
Infört: 201310 01 här annars från 2008

Mitt ex berättade för länge sen att flera gånger när han var yngre hade han vaknat mitt i natten av att det kändes otäckt på nåt oförklarligt sätt. Så han la händerna över ansiktet och blundade så hårt han kunde. Och sen helt plötsligt blev det att kännas som om någon satt på honom och skakade honom en lång stund.Han blundade hela tiden och var livrädd.När det hade lugnat ner sig och han tittade upp igen så var det ingen där, han var helt ensam i rummet.

Men när han berättade det för sin pappa så var han helt säker på att det var ”maran” som ”red” honom. Exet sa även att det bara hände om han låg på rygg och sov, så han har inte kunnat sova på rygg flera år.Samma ex har en lillebror som kom hem en dag och berättade för sin pappa att han hade lekt med en gubbe som bodde inne i skogen. Han berättade vad gubben hette och var han bodde.När pappan hörde namnet på gubben så gick det en rysning genom kroppen, för den gubben hade varit död i flera år.


Någonstans i Sverige hände detta Borås omnejd
Infört: 201310 08 här annars från barn upplevelsen

Redan i tidig ålder har jag kunnat känna av, ja vi kan kalla det "stämningar" eller "energier" i rum. Jag har naturvetenskapligt skolade föräldrar som alltid hittade en annan orsak till att det "knackade i väggen" eller en lampa plötsligt tändes. Men när jag flyttade med mina föräldrar och mina syskon till en gammal lgh i centrala X-stad började jag bort förklara och de "förnuftiga" orsakerna att blekna.

Jag var 14 år när vi flyttade till den gamla lgh och fick den stora äran att bo i det gamla "pig rummet" bakom köket.. Rummet hade från början faktiskt varit pigans rum och hade till och med eget handfat (som vi dock kopplade bort). Jag hann sova nägra nätter innan nattsömnen började störas. Jag vaknade ofta vid småtimmarna av att jag hörde steg i köket som låg innan mitt rum.
Steg som kom närmare tills jag kände en närvaro som stod och tittade på mig i dörröppningen. Detta hände så ofta att jag tvingade min lillasyster att sova i mitt rum. Stegen försvann inte, men man känner sig alltid mindre utsatt när man inte är ensam.

I köket har både jag och min syster sett en svart skepnad som iakttagit oss vid flertal tillfällen. Den starkaste iakttagelsen som jag dock haft i den lgh var när jag en dag satt och läste vid mitt skrivbord. På skrivbordet bredvid mig stod en tv och bakom stod min säng. Plötsligt känner jag mig iakttagen och vänder blicken mot TVn (som inte är påslagen). Där ser jag klart och tydligt i tvn avspeglas en liten flicka med långt blont hår som sitter på sängen och tittar intensivt på mig. Jag vänder mig om - men då är hon borta. Detta påverkar mig starkt och jag vågar inte sova mer i det rummet. Jag får byta rum med min bror och äntligen får jag sova bättre. Jag har även haft fler upplevelser - eller vad man vill kalla det. Jag litar på min intuition gällande det mesta. Jag har mycket mer att berätta, men det får bli i en annan gång.


Någonstans i Sverige hände detta X stad
Infört: 201310 12 Annika (alias)

Vet inte riktigt när allt började,
Men av allt jag kommer ihåg från min barndom så var de ungefär när vi flyttade till ett hus i X-stad.
Jag har alltid varit rädd för det övernaturliga, övedrivet rädd om man säger så,
Fick mitt egna rum (såklart) Och redan första natten i de rummet inbillade jag mig att det stod någon utanför mitt fönster, Jag var för feg för att kolla vad det var, Utan jag gömde mig under mitt täcke och försökte sova..

Några veckor efter det, vaknade jag Mitt i natten av att jag hörde en katt som Kurrade.. Ovanför mig, (dvs uppe på Vinden)
Jag började fundera på om vi hade en katt som bodde där, Men dagen efter gick mina bröder upp på vinden för att kolla, Dom hittade inget, Men den där "katten" fortsatte kurra flera nätter,
Mitt rum låg precis vid vindsluckan, Och en natt hörde jag någon hålla på vid vindsluckan, Jag bestämde mig då för att gå och kolla om de var någon i familjen som höll på, Men alla sov, jag gick in igen til mitt rum för att försöka sova, jag kollade mot dörren en sista gång Och såg dörrhandtaget dras ner, och jag trodde jag skulle dö i en hjärtinfarkt i de ögonblicket, jag började skrika och mina föräldrar kom in för att fråga vad de var ed mig.

Efter den händelsen började vi alla höra steg i trappan, Någon knackade på ytterdörren men när vi kollade vem de var som knackat fanns ingen där..
Jag flyttade hemifrån direkt när jag fyllde 18 år.
Flyttade till egen lägenhet..
Där kunde jag se en skugga som sprang fram och tillbaka i hallen, En natt hördes de som att min ytterdörr smälldes igen, de kändes hela tiden som att någon kollade på mig från hallen när jag kollade på tv.

Jag bodde i den lägenheten ca 6 månader innan jag flyttade igen.
Lägenheten jag flyttade till var det ganska lugnt i, Jag kunde höra någon som ställde glas på diskbänken i köket, Inget mer, Jag trivdes där, Tills jag var tvungen att flytta igen pga mögelskador i lägenheten.
Lägenheten jag bor i nu är jag knappt i längre, Jag sover hellst inte där, Utan sover hos vänner/pojkvän.
Första natten jag sov i lägenheten var de med en vän,

Vi hörde knackningar på gaderobs dörrarna, Vi kunde komma ut i hallen och se dörrarna till gaderoberna öppna, Min katt jag hade hon betedde sig konstigt, Hon fräste mot balkongdörren Och stod och kollade i hallen som att de var någon där.
varje gång jag skulle duscha hördes det som att någon stängde ytterdörren, och kom gåendes mot badrummet, kändes varje gång som att någon kollade på mig.
En natt som jag minns ganska väl, och som fick mig att sluta va i lägenheten:
På natten började jag och min vän höra att något var i köket, vi hörde smällar och hur något kastades runt, vi var så jävla rädda så vi sprang ut ur lägenheten, Vi var ute och gick hela natten och på morgonen när vi kom tillbaka låg det fullt med pant i hela hallen,

Vi städade upp allt sedan slutade jag sova där..
Jag träffade min nuvarande pojkvän och hemma hos han kan vi höra någon som kastar kläder i hallen vid gaderoberna, Och ¨knackningar på fotoramarna..
Jag personligen kan ju meddela att jag har alltid varit rädd för de övernaturliga och är de fortfarande.. Gaderobsdörrar är något jag hellst undviker, Jag sover med lampan tänd bara för att se ifall dörrhandtagen rör sig, Jag sover oroligt, Och blir nojjig så fort jag får rysningar eller hör något ljud.

Jag har fått för mig att jag har någon demon eller så efter mig..
Någon som vill göra mig illa, någon som bara vill följa efter mig för att få mig att vara rädd.
Jag vet ärligt talat inte vad det är för något,
Allt jag ser är skuggor, överallt, Jag undviker kyrkogårdar och undviker att vara ensam i en lägenhet.
varför håller någon alltid på vid gaderoberna, eller knackar på saker?


Folk skrattar bara åt mig när jag berättar det här,
Men jag kan lova er, att allt detta har jag stått ut med i 15 år..
De har varit småsaker som hänt också, men de är som sagt bara småsaker..


Någonstans i Sverige hände detta X stad
Infört: 201310 12 Johan (alias)

Ibland blir man snurrig och tror att man blivit konstig när det händer konstiga saker och inte blir trodd.
har kontaktat Ghostagon o dom tar det iallafall seriöst och gör en undersökning.

Jag hade varit ute och gått i skogen och plockat svamp och kände mig lite trött och var nog säkert ensam för det enda jag hörde var skogens vind och det var en skön stund att kunna koppla av lite efter plockadet då jag hade varit ute i ett par timmar. Då jag satt där och förslkte få kontakt med min mobil men ingen täckning då jag endast fick en prick , lade ner mobilen i fickan och just när jag reste mig prasslade det till lite längre bort i bland buskarna. jag antog direkt att det säkert var ett djur men när jag tog ett steg framåt. tittade en liten vätte fram , jag trodde jag drömde men jag stod upp och han tittade direkt på mig , jag fumlade med min mobil för att få ett kort men han var bort i ett nafs bland buskarna, jag atalde inte om någonting för min fru o barn för detta är ju inget man talar om. men dagen efter så talade jag om vad jag sett och enligt en sägen skulle det finnas vättar här i vår skog efter jag tog reda på lite äldre sägner eller sanning men ser man dom idag så ....


Någonstans i Sverige hände i Tärendö,
Infört: 201310 12 Gunlis
Numera i P.O.Box 464, Odessa, WA

I min farfars hus i Tärendö, Norrbotten, Sweden Jag känner alltid en närvaro av att inte vara ensam i huset. Det måste finnas någon eller flera som inte vill lämna eller kanske de är änglar som vaktar huset. Huset har många historier några glada och lite sorgligt, men jag känner mig alltid trygg och avslappnad i huset när vi besöker. Jag anser att alla änglar och spöken är nödvändiga i ett hus för att det ska andas och välkomna alla som besöker.
Min far hade gåvan att se sin mamma gå på fastigheten efter att hon gick bort. Han alltid tråkigt att när han var liten han var tvungen att tänka på en person och de brukar infinna sig vid dörren. Detta var innan telefonen installerades.

In my grandfather's house in Tarendo, Norrbotten, Sweden I always feel a presence of not being alone in the house. There must be someone or many that do not want to leave or perhaps they are angels that are guarding the house. The house has many stories some happy and some sad, but I always feel safe and relaxed in the house when we visit. I feel that all the angels and ghosts are necessary in a house for it to breath and welcome everyone that visits.
My father had the gift of seeing his mother walking on the property after she past away. He always sad that when he was little he had to think about a person and they usually showed up at the door. This was before the phone was installed.


Någonstans i Sverige hände 2009
Infört: 201310 20

En historia som jag har fått berättad för mig som sann:

En släkting till mig hade fått ett jobb inne i stan. Hon fick ta sista tåget hem, och hade sedan en bit att gå för att ta sig hem. Sista biten var på en ödslig skogsväg. För det mesta hade hon följe med en väninna som jobbade i samma affär, men hon blev sjuk i en vecka, så då fick min släkting gå ensam hem. När hon kom till skogsbrynet den första kvällen satt en stor svart hund där och tittade på henne. Hon stannade och klappade den, och sedan följde hunden henne hem till grinden. Sedan försvann den bortåt vägen. Samma sak hände hela veckan, och min släkting kände sig väldigt trygg när hon slapp gå ensam genom skogen. Veckan efter var väninnan frisk igen, och när de kom till skogsbrynet fanns där ingen hund. Konstigt, tänkte min släkting, men tänkte inte mer på den saken.

Några dagar senare besökte hon sin mormor på ålderdomshemmet, och då berättade hon om hunden. Då berättade hennes mormor att när hon var barn och gick i skolan, så brukade hennes hund sitta och vänta på henne där i skogsbrynet när hon kom hem. Mina äldre syskon sprang alltid ifrån mig, sa hon, så det var så skönt att han satt där och väntade, så jag slapp att gå ensam genom skogen. Men det är längesedan! Svarten har ju varit död i över sjuttio år nu.



Någonstans i Sverige hände 2009
Infört: 201310 20

Jag kan bidra med en historia som också sägs vara sann. Min mormors bror bodde på landet utanför en småstad när han var ung. Detta var på den tiden då det inte var särskilt vanligt med bilar utan det var hästskjutsar som folk körde omkring i.
Den dagen som det hände var mormors bror och hans vän ute och cyklade på landsvägen. De cyklade förbi en herrgård som låg där och strax efter hörde de ljud bakom sig från en hästskjuts, hästar gnäggade och de hörde tydligt ljudet från vagnen. De cyklade åt sidan för att släppa förbi ekipaget, men det kom aldrig. När de vände sig om så var vägen tom!

Har varit på den plats som sägs vara där det hände och det är åkrar vart man ser än idag, så vagnen skulle inte kunnat försvinna bakom någon vägkrök heller.. läskigt


Någonstans i Sverige hände 1924
Infört: 201310 20

Den här är lite gammaldags
Barnliket under golvet. Det som jag nu skall berätta hände år 1924 i ett hus vid Slottsgatan i Örebro. Min syster bode hos sin fastersyster fru J. Fru J. var änka och hade en liten treårig dotter. Flickan hade insjuknat i scharlakansfeber och blivit förd till Epidemisjukhuset. Lägenheten hade därför undergått desinfektion.

Natten efter desinfektionen skulle min syster och fru J. ligga i en större garderob bredvid lägenheten ute i förstugan. Då det ej fanns något lås på garderobsdörren, bundo de fast dörren med snören och det med många och stadiga knutar. De lågo en stund och pratade, då de båda plötsligt fingo se en ljuspunkt på garderobsdörren. Den blev allt större och samtidigt framträdde ett ansikte som de båda väl kände. Det var den döde hr J., och hans ansikte uttryckte den djupaste förtvivlan och var alldeles förvridet av smärta. Efter några ögonblick, som för fru J. och min syster föreföllo som timmar, plånades bilden av hr J. ut och ljusskenet försvann lika långsamt som det kom. Fru J. och min syster sprungo nu upp och med darrande och fumliga fingrar löste de upp knutarna och rusade ut ur garderoben. Natten tillbringade de på var sin stol i lägenheten.

När fru J. på morgonen ringde till sjukhuset fick hon veta, att hennes lilla dotter nu var utom all fara, men att hon under natten varit mycket sjuk och att hon vid niotiden på kvällen svävat mellan liv och död. Det var just vid denna tid på kvällen som de båda sågo synen på garderobsdörren.

i en lägenhet på nedre botten i samma hus bodde ännu längre tillbaka i tiden ett ungt par med ett litet barn. Äktenskapet var olyckligt, hustrun lämnade barnet hos maken och mannen for till Amerika och som man trodde tog barnet med sig. Lägenheten stod länge tom men till slut flyttade en ny familj in. En vuxen dotter låg i köket, och första natten blev hon väckt av jämmer och gråt. Hon trodde att det kom från lägenheten bredvid och hon antog att någon var sjuk där. Detta upprepades natt efter natt. När hon så en dag mötte grannfrun frågade hon hur det stod till och vem det var som var sjuk. Grannfrun blev förvånad, de hade inte haft sjukt på mycket länge, svarade hon. Nu blev flickan rädd och nekade att ligga i köket. Andra av familjens medlemmar bytte med henne och alla hörde de samma gråt och jämmer. Till slut kunde de ej uthärda längre utan flyttade. Lägenheten blev nu reparerad och under köksgolvet hittades liket av ett litet barn. Det var det unga parets lilla dotter som fadern på detta sätt gjort sig av med innan han reste till Amerika, och från den dagen har ingen hört någon gråt eller något jämmer i lägenheten.


Någonstans i Sverige hände 2012
Infört: 201310 20

Min mormor dog 92 år gammal nu i Januari. Jag växte upp hos henne och saknar henne väldigt väldigt mycket. Hon har varit min vuxna trygghet i 31 år. Hon var mycket snäll och mycket gudfruktig, dvs hon gick i kyrkan och hon satte en stor ära i att aldrig ljuga. Jag berättar den exakt som hon brukade göra:
Fotogenlampan kom till Sverige på 1860-talet och
ersatte stearin(vax)ljusen som vanligaste ljuskällan
fram till det elektriska ljusets intåg under
den första hälften av 1900-talet.

-När jag var liten, då fanns det ingen el, som idag, utan bara fotogenlampor. Vet du vad fotogenlampor är? En brinnande olja, som man hade i gamla lampor med glaskupa ( hon brukade peka på en av dom hon hade). Man fick vara hemskt sparsam med dem, för fotogenet var dyrt, och vi hade dem bara på hösten och vinterkvällarna, när gammelmormor, min mamma, brukade sitta och sy. Hon sydde på ackord förstår du! (detta innebar ju då att man sydde åt företag och annat för en väldigt liten peng för att få in extra i kassan).

Så en hösteftermiddag, så var fotogenet slut, och jag var äldsta barnet, så det var jag som fick gå till lanthandeln för att köpa en kanna. Jag tog kannan med mig och pengen, och gick landsvägen dit. Det var fint väder och landsvägen tog en stund, men det var skönt att slippa alla saker jag var tvungen att ta tag i hemma, så jag gick där och småsjöng och stannade lite vid min bästa väninnas grind och pratade lite. Sen kom jag till handeln och köpte fotogenet, och dom var ju så trevliga och jag stannade kvar och pratade och fick till och med kvällsmat!

När jag tittade ut så hade det börjat skymma! Och jag var så rädd att mamma skulle bli arg för att jag tagit sådan tid på mig att jag genast neg och tackade för maten och gick.

Men hur det nu var, så tänkte jag att jag inte skulle ta hela den långa landsvägen hem, utan tvärsa genom skogen, för den vägen var mycket kortare, och jag var inte mörkrädd. Jag gick där och det började bli väldigt mörkt. Jag tror jag gick ett ganska bra tag, tills jag hörde hur det liksom..skramlade bakom mig. Det skramlade som av metall. då blev jag först lite glad, för detta var baksidan av där min bästa väninna bodde, så jag tänkte att det var hon som tänkte följa mig hem. "Anna!", ropade jag, kom med mig hem! Men ingen svarade.

Jag började sakta in, och då var det som att det där skramliga saktade in bakom mig också.
Mjölkkanna
"Anna, sluta skoja, kom hit, så går vi hem ihop!" Men ingen svarade, och då vart jag rädd. Jag började gå snabbare, och jag hörde hur det där bakom mig började röra sig snabbare också, och till slut var jag livrädd, för det var så mörkt och det VAR inte Anna. Jag började springa, och det där bakom mig började skramla något hemskt, så till slut saktade jag av , och vände mig om, för att se vad det var.

Det var en mjölkkanna. En mjölkkanna av stål, som liksom vaggade av sig själv bakom mig. Jag fick en sådan skräck, för att det var ingen som höll i den, den rörde sig helt av sig självt. Jag fick faktiskt sådan skräck att jag satte av i panik, rätt ut emot stora landsvägen, och det skramlade bakom mig ett tag, men när jag kom upp på landsvägen uppför diket, så var jag inte förföljd längre, däremot stod det en massa människor och en polisdroska, och- min pappa! Det var en bil som hade åkt i diket, något hemskt ovanligt på den tiden, och min pappa och hela byn var där för att dra upp den. Jag kastade mig om halsen på pappa och han trodde väl att jag var rädd för olyckan, han verkade tro att jag kommit på landsvägen och sett det.

Jag stannade kvar och hjälpte till att bärga upp bilen, och gubben åkte till sjukhus, och klarade sig, och jag och pappa gick hem, på landsvägen tillsammans och kunde berätta vad som hänt för mamma som inte alls blev arg.

Jag berättade aldrig för dom om mjölkkannan."

/C, 30 år Göteborg


Någonstans i Sverige hände 2013 11
Infört: 201311 03

Detta hände vid ett gammalt sågverk , tror att det är från tidigt 1800 talet men det ligger lite utanför en bebyggelse så man hittar inte dit alltid. Många av mina vänner ville ströva i skogen denna helg så jag själv har upplevt mycket runt omkring bygden
som är ett mindre samhälle. Vi kom fram och det börja bli kväll då vi inte hade några ficklampor såg vi endast att det lyste i sågverket. Jag och mina vänner tyckte att det var underligt då det inte finns elktricitet indraget mitt i skogen. Vi började gå mot sågverket
det var nog 50 meter kankse och precis när vi var framme såg vi "småfolk" stå inne i sågverket och hålla på med någonting , det tog nog bara 3 sekunder och så var det svart överallt och när kompisen tände sin tändare så var det tomt, ja vet inte va man ska tro?

Detta hände iår 2013


Hjälp av Ghostagon

Någonstans i Sverige hände 2013 11
Infört: 201311 03

Osaliga andar, det finns det i mängder och överallt , året runt, är man lite mottaglig får man se det mesta.
Vår stuga ligger i en dal i övre västergötland och själva stugan ska var hemsökt fick vi talat om för oss när vi köpte den. Vi köpte den iallafall och röjde ut en del saker som var kvarglömda och inredde med nytt. Första natten vi sov var det lugnt men sedan började saker hända
var man än lade ut saker som nycklar , tröjor eller något annat så var dom borta , vi letade och allting låg alltid på en plats så tackolov så hittade vi grejorna igen. Vi har sett en svart skugga svepa förbi men alla har inte sett den. Vi kontaktade Ghostagon om do hade några råd.
Vi fick råd att uttala lite olika ord i alla rum , vi testade detta då det var jobbigt att hela tiden hämta våra grejor på en plats som ändrades varje dag . Det har nu varit lugnt den första helgen på länge , så vi hoppas det är lugnt och vi trodde inte heller på "orden" men dom hjälpte.



Någonstans i Sverige hände 2013 11
Infört: 201311 10
Vi har haft besök i vår lgh och det verkar som det är en vit ande , såg på hemsidan att det ev skulle vara någon släkting , det är ju betryggande. Den har gått fram och tillbaka i några rum men inte gjort någonting, hinner inte få upp kameran då jag känner att jag är lite för skraj för att ta kort. Min man har också sett någonting men han är skeptisk om det är någonting alls.

Någonstans i Sverige hände 2013 11
Infört: 201311 15
När vi var ute och rastade hunden en dag , detta hände i ett vanligt joggingspår med upplyst med ljus klockan var nog ungefär 18-19.00 , jag tog en joggingrunda på fem km så efter ett par kilometer så stannande jag för att pusta ut och titta in i skogen och där var det en buske som rörde sig, kankse ett djur tänkte jag och tittade efter att djuret skulle komma fram då kom det en vit dimma från busken och försvann jag var nog kankse 10 meter ifrån busken, då sprang jag fort bort därifrån , brukar ta en annan fem kilomters spår härdanefter.


Någonstans i Sverige hände 2013 11
Infört: 201311 17

Närjag är hemma brukar mina elektroniska apparater att blinka och och slå av och på sig ibland , kollat alla kablar och elen men finner inget fel


Någonstans i Sverige hände 2009
Infört :Källa point blogg 2011

Det var en gång en kvinna som bodde i Köksnäset. Hon vaknade mitt i natten på juldagens morgon, såg att väckarklockan stannat och förstod att hon skulle komma försent till julottan. Hon fick på sig kappan, sprang upp mot kyrkan som låg inte långt ifrån hennes stuga, uppe på en höjd. Hon såg att det var folk därinne. Ett blekblått sken strålade ut genom fönstren så att man kunde se de mörka silhuetterna av träden på kyrkogården. Hon skämdes förfärligt och vågade knappt öppna den tunga dörren in i kyrksalen. Därinne var det fullt med folk, men hon ville inte möta deras blickar. Hon stirrade ner i golvet och sjönk ner på en ledig plats längst fram till vänster. Det var då hon kände att det var något som inte var som vanligt. Det var underligt tyst i kyrkan. Och det luktade unket, som av jord eller halvruttnande löv.

Plötsligt kände hon en hand på sin axel. Det var farfar! Hon kände igen honom från det bruna fotografiet över byrån hemma. Det var då det slog henne - hon hade ju aldrig träffat sin farfar! Han var död och begraven många år innan hon föddes. Och farfar väste åt henne:
- Ge dig iväg härifrån! Du har kommit för tidigt: Det är mitt i natten och du har hamnat i de dödas julotta. Ge div iväg innan de andra känner lukten av levade kött, annars kommer de att slita dig i stycken. Gå ut härifrån, vad du gör så vänd dig inte om, när du kommer till dörren så slänger du kappan bakom dig och spring!
Kvinnan kunde knapp röra sig av fasa, men hon gick mot dörren. När hon hörde de hasande ljuden bakom sig kunde hon inte låta bli att vända sig om och då såg hon dem. De döda med sina tomma svarta ögonhålor och de grinande käftarna. Hon skrek, kastade sig mot dörren, kastade kappan bakom sig och hörde hur den slets i stycken.

Hemma stängde hon in sig och vågade sig inte ut förrän på eftermiddagen. Då fick hon höra att senare på morgonen när vaktmästaren kom för att ställa i ordning inför den riktiga julottan, så hade han hittat en bit av hennes kappa på var och en av kyrkbänkarna. Det var de döda som hade delat upp den mellan sig. Då förstod hon att ifall hon inte kommit ihåg att kasta kappan bakom sig hade en bit av henne själv legat på var och en av kyrkbänkarna.


Någonstans i Sverige hände1900
Infört :2013 11 23

Det hände när min mor var ute och skulle hem, då hon bodde på landet var det inga bilar och kankse någon som kom gående.
Hon var på väg hem genom skogen och hon gick långsamt och hörde några djur i skogen men det var hon van vid. Hon hörde nu hästar på gång och hon vände sig om och tittade och tänkte att det är bästa att gå av sidan för hon ville inte bli nertrampad av hästarna. När hon stod vid sidan av vägen hörde hon hästarna komma närmare och närmnare men hon såg inga. Hon såg fortfarande inget men hon hörde tydligt att det var en hästdroska som åkte förbi henne och försvinna neråt vägen.


Någonstans i Sverige hände2010-2013
Infört :2013 11 23

Detta hände min systerson när han va påväg hem en kväll/natt.
När han körde längs vägen så rätt va de va såg han en man med grå kappa stå i vägkanten han såg denna mannen klart och tydligt när han kom närmare denna mannen så sprang han ut mitt på vägen framför bilen min syterson tvärnitar och ser mannen framför bilen en kort stund sen bara är han väck och finns inte en skymt av denna mannen längre. Undra egentligen vad han ville?
Kan tillägga att min syterson åkte där ifrån fortare än kvickt med världens gåshud.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 01

Har jag haft en nära upplevelse då jag svävade i en stor tunnel med extremt strakt ljus ,full av kärlek.
Att jag en natt såg en stor cirkelformad ljus öppning utanför mitt fönster som sken väldigt starkt på ungefär 10-15 meter avstånd.
Har även hört fotsteg i min lgh samt en närvaro av någonting osynligt


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 01

Andar finns dom , jag tror det för det jag såg var nog en ande, jag kom hem rätt sent och skulle gå och lägga mig så tittade jag in på toaletten först och skulle ut i köket men det var tomt .
Jag vaknade en stund senare och var törstig och gick upp , då stod det en vit skepnad i köket , blev ganska rädd sov inte hemma den natten.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 07

Vi har en lgh och där har vi hört knackningar i dörrar och i väggarna på nätterna och ibland så hör man ljud som om någon går över golvet och det kom också en skepnad tror att den var vit , den passerade oss och gick upp i intet och sedan kom den tillbaka, och gick bort igen?


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 07

Min son hade satt sig på golvet och lekte och då frågade han om varför jag hade klappat honom på huvudet , jag sade att jag har suttit i stolen hela tiden och undrade då vem som klappat honom ?


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 07

Mycket ljud i vår källare , om det är andar eller vad det är vet jag inte. Men har kollat och försökt få tag i var det kommer men inte lyckats, knackar som om någon vill komma in . Får se om jag hittar något , tveksamt, har dock kontaktat Ghostagon dom skulle ta en tripp hit och undersöka


Någonstans i Sverige hände 1980 Lotta
Infört :2013 12 22

På 80-talet arbetade jag som undersköterska på Roslagstull i Stockholm. När jag kom dit en morgon berättade de att en man hade dött på natten på en tvåbäddssal. Eftersom jag arbetade timmar där skulle jag övervaka avdelningen medan den ordinarie personalen hade ett möte. Inga problem, så jag satte mig i korridoren med några andra patienter. Plötsligt går larmet från ett rum längre bort i korridoren. Ett larm är när någon har tryckt på knappen i rummet två gånger och betyder att det är bråttom. Jag rusade mot rummet och upptäcker att det är rummet där mannen dog på natten. Hans rullstolsburna rumskamrat sitter utanför. Jag öppnar dörren och salen är tom. Det var en konstig tryckande känsla i rummet, som var märklig. Jag stänger av larmet och går tillbaka ut i korridoren. Efter 5 minuter larmar det igen, varav jag springer tillbaka och upptäcker att det är samma rum som larmar, fortfarande tomt.
Efter mötet som den ordinare personalen haft frågade jag dom om det brukade fellarma ibland på avdelningen, vilket dom förnekade. Resten av dagen och även de andra gångerna jag var där hände det aldrig igen. Det ligger nära till hands att tro att det var den döde mannen som orsakade larmet och ville ha uppmärksamhet.


Någonstans i Sverige hände 2008
Infört :2013 12 29

Det var en man som skulle ta en taxi till ett hotell. När han klev in i taxin satt ett skelett i förarsätet och sa:
Det finns plats för en till.
Mannen blev så rädd att han sprang till hotellet. När han var där tänkte han ta hissen men den var full. Den längsta personen var skelettet som sa:
Det finns plats för en till.
Mannen sprang uppför trappan och nästa dag fick han höra att hissen hade kraschat och att ingen överlevde.


Någonstans i Sverige hände 2008
Infört :2013 12 29

Det var en gång en familj det var en mamma en pappa och 4 flickor de hete Julia Moa Linnea och Louise!!! Moa var 6 år Julia var 8 år Linnea var 10 år och Louise var 12 år!!!
En gång hade mamman och pappan varit i Turkiet och sköpt ett jätte fint halsband till Moa men inget till de andra för de hade fått nåt annat nån annan gång och de hade inte moa fåt så hon fick detta halsbandet nu istället. Halsbandet var så himla fint det var massa pärlor och diamanter på det men på natten så skulle alla gå och sova och mamman sa till moa att hon inte fick sova med halsbandet på men Moa ville sova med halsbandet på sig och mamman sa okej men bara inatt och så sa det god natt till varandra men..... på natten så vaknade alla av ett skrik inne från moas rum Louise gick genast dit hon såg sin syster ligga död på golvet hon var helt blodig om halsen hon kalla på sin mamma och pappa och de kom direkt nästa månad på begravningen så sa Julia att hon ville ha halsbandet och de fick hon det blev natt igen på morgonen hörde de samma skrik som på moa när moa dog de gick in i Julias rum de ser att det hänt samma sak på hon som på moa
nästa månad var det begravning för Julia då sa Linnea att hon ville ha halsbandet och det fick hon det hände samma sak med henne som med Julia och moa sen var det begravning för Linnea då frågade mamman Louise om hon ville ha halsbandet men hon sa nej för att hon hade fattat att det var halsbandet som hade gjort allting och det var sant!!!!.....



Någonstans i Sverige hände 2008
Infört :2013 12 29

Jag hade kommit hem från skolan. Jag hade fått en massa konstiga meddeladen som det stog DÖD, KVÄLL, 12:00.
Jag förstog inget, Jag kollade på TV tills 11:00 jag gick och la mig i sängen min hund kom.
På natten hörde jag ett ljud jag tog ner handen hunden slickade mig jag sommnade om nästa dag samma sak jag blev rädd men någon slickade på min hand jag förstog att det var hunden nästa kväll var ingen under sängen jag gick till badrummet där var min hund död och någon hade skrivigt i blod. MÄNNISKOR KAN SLICKA OCKSÅ. jag kollade på kl den var 12:00 bakom mig kom mödaren han tog fram sin kniv och skrattade HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.


Någonstans i Sverige hände 2008
Infört :2013 12 29

Vi lekte kurragömma inomhus, jag sprag upp för trappan där var det tre dörrar.
En var till toaletten, en till ett gästrum och den tredje, ja... det vet ingen,ingen förutom jag.
Jag öppnade den knarrande dörren, det var en garderob. Jag tryckte mig mot väggen och såg en skog. Jag gick in i skogen och fick ett slag i huvudet. Det blev svart. Allt, allting bara försvann. Jag vaknade upp bland alla sorters svampar...Det var så märkligt. Jag klev upp och såg en orm. Ormen viskade
-jag finns inte, jag lever inte, akta dig för.. Ormen slingrade sedan iväg.
Jag sprang efter ormen och såg inte mig för. En rot stack upp. Jag kastades fram och kände att jag säkert hade knäckt nacken. Jag somnade in och låg där.
Efter en minut såg jag mig runt omkring, det såg ut som en garderob. Jag kände mot väggen, jag hade bara drömt. Snart kom ett tåg i världens fart och mannen hoppade framför. Tågföraren hade inte en chans att hinna bromsa. Men han gick ut och tittade och där låg ett huvud helt blodigt och tågföraren tog upp det och då tuggade mannens käkar fortfarande (väldigt snabbt)


Någonstans i Sverige hände 2008
Infört :2013 12 29

Det nya huset

Jag är en tjej på 13 år och heter Frida Svensson, jag bor i en liten lägenhet i Trollhättan med min mamma Karina och pappa Rolf och min hund och kanin. För det mesta är jag en glad och envis tjej, mina intressen är att hålla på med djur, speciellt hästar. Min största önskan är att få en alldeles egen häst, men mamma och pappa sa att man måste bo på landet. Men då sa mamma och pappa att vi skulle flytta till landet för dom hade köpt ett hus på landet utanför Trollhättan. -Va? Ska vi flytta, vad kul, men betyder det att jag får ha en häst då eller? -Japp det får du, vi flyttar enbart för att du ska få ha en häst.

En vecka senare hade vi flyttat in i det nya huset, det var fantastiskt fint, ett grönt hus hade jag alltid velat bo i och nu gör jag det. Helt plötsligt har jag ett grönt hus med vita fönsterkanter det kunde inte bli bättre.

Den mystiska dörren

Nu ska jag berätta något för er som hände för fem dagar sen. Jag vaknade en solig morgon av att solen lyste rakt in i mitt rum. Jag sträckte på mig och sen klev jag upp ur sängen. Och sen gick jag mot fönstret och öppnade lite. Fåglarna visslade uppe i trädet och solen lyste vackert. Jag gick upp och kläde på mig för att äta frukost.

- God morgon, sa mamma. - God morgon, mamma sa Frida. - Det blir nog en fin och solig dag, sa mamma Karina. - Ja det blir det verkligen, sa Frida till sin mamma. - Var är pappa, sa Frida? - Han sover nog än.
Jag gick ut för att titta lite runt om kring och då när jag hade gått runt halva huset så upptäckte jag en gammal dörr. Nyfiken som jag är tänkte jag kika in lite och se vad som fanns där. När jag öppnade dörren fick jag en chock. Jag såg en lång korridor och det fanns ett annat rum längst bort och det var ett ljus som var i rummet. Jag gick bort för att titta och det var ingen där men jag tänkte jag kan ju gå in och titta lite och se vad som finns där. Då hörde jag pappa ropa på mig och så skrek jag här är jag pappa. Mest pappa Rolf letade så skulle jag öppna dörren och gå ut men då var dörren låst jag fick inte upp dörren och då greps jag av panik. -Karina ropade Rolf - Ja svarade hon tillbaka - Jag hittar inte Frida - Har du letat överallt - Ja det har jag men jag hittar inte henne? - Men när mamma Karina letade så hittade hon dörren som Frida hade gått in i. Och sen gick mamma Karina in för att titta om hon var där sen såg hon ljuset och där låg Frida död. Karina fick en chock och skrek på Rolf kom fort jag har hittat Frida. - Ja jag kommer - Vad har hänt sa pappa Rolf? - Hon är död sa Karina - Va sa pappa Rolf RING EN AMBULANS FORT SOM ÖGAT!!!!!!!!!!! - Ja jag springer in och ringer?Medan Karina ringde så försökte Rolf få liv i Frida men det gick inte så bra. Sedan kom Karina ut och sa att ambulansen var på väg till.
- Vad bra sa Rolf men jag tror att Frida är död sa han sorgset. - Men du ger väl inte bara upp? - Nej men hon andas ju inte vi kan inte göra mer än att vänta tills ambulansen kommer. - Jo det är klart men hon får bara inte vara död!
Sen när ambulansen kom så tog dom Frida på en sån bär säng och körde in henne till sjukhuset. Och dom tog in henne po än gång och en läkare kom ut och sa att det redan var för sent och att dom beklagade. Ni kan gå in till henne om ni vill men jag beklagar verkligen. När dom gick in så låg hon där alldeles stilla och lugn.
- Då sa mamma Karina varför skulle det hända just dig min lilla flicka. - Karina utbrast ett skrik hon skrek min dotter är död varför kan ingen förstå det - Då sa Rolf lugna ner dig - Varför ska jag lugna ner mig när min dotter har dött svarade Karina otrevligt. Bryr du dig inte om att din dotter är död? - Jo men den där dörren hon var i den gick i baklås men jag undrar vad som hände där inne för när vi fick upp dörren så var hon ju redan död utbrast Rolf.

Handen
Två veckor senare då hade dom beställt en strålande vacker gravsten till Frida som nu vilar i fred för alltid. Senare på kvällen när Karina stod på balkongen och tittade på stjärnorna så var det något som sussade förbi henne och nuddade till henne på axeln. Karina vände sig om hastigt men då var det ingen där, märkligt sa Karina för sig själv och sedan gick hon och lade sig.

- Kommer du ropade Karina till Rolf? - Ja snart.
Senare på natten vaknade Karina av att någon ropade hennes namn på undervåningen. Karina smög sig ner för att titta om det var någon där. Hon tyckte att det var lustigt att röster började komma hur som helst så när hon kom till köket så var det knäpp tyst. Konstigt sa hon och gick upp och lade sig igen. På morgonen så vaknade hon av att Rolf var borta hon hörde en duns från köket så hon sprang ner. När hon kom ner så låg Rolf nere på golvet med ett märke på halsen hon sprang in på toaletten och spydde. Sen så ringde hon polisen och ambulansen då hämtade ambulansen Rolf och polisen tog med sig Karina på förhör hon berättade allting som hade hänt.
En vecka senare så hade Karina flyttat tillbaka till sin gamla lägenhet i Trollhättan och började om på ett nytt liv.


Någonstans i Sverige hände 2008
Infört :2013 12 29

Själv har jag väll inte riktigt vart med om några stora grejer, men när min farmor dog så låg det en hare utanför sjukhus fönstret hela dagen helt stilla precis som om den vakade med oss, sen dog hon, och när jag efter en stund kikade ut var haren borta!!!! lite kul va det allt!!
Sen har mina mostrar och mamma berättat om en gård de bodde på som barn, så fort de var ensamma barnen så var det något som puttade omkull småbarnen och knuffade på de stora, när de var ensamma och skulle sova stod det fin klädda män med höga hattar vid sänggaveln och kikade på dem dom var livrädda och tillslut flyttade de!

Det händer mycket här hemma hos oss. Jag misstänker att min 7-åriga flicka ser saker men det är inget hon vill prata om. Hon vägrar dock vara själv uppe i deras rum (hon delar rum med lillebror).
När hon var 1,5 år och satt och åt så blev hon efter en stund väldigt frånvarande. Vi har fönster ut mot uterum och helt plötsligt började hon le och vinka mot fönstret. När jag frågade "Vad är det?" så svarade hon "Titta! Mormor! Katt!".... Jag tog fram kameran och tog en bild ut trots att jag inte såg något själv. Jag lade senare ut bilden här på Familjeliv och ställde helt enkelt bara en fråga: "Vad ser ni i denna bild?". Ingen annan information.
Ett tag senare så kom ett svar (i stil med detta, kommer inte ihåg exakt ordföljd):

"Jag ser en äldre kvinna som har sjal knuten runt huvudet. Hon sitter på en av stolarna med en katt i knät"

Ett år innan denna händelse hade min mormor gått bort 86 år gammal. Hon var en stor kattälskare och brukade använda sjalett runt huvudet. Jag rös.....

Jag har också flera gånger kunnat känna en lukt i vårt hus som bara förknippas med henne. Efter en stund försvinner den. När dottern var bebis så vaknade jag även en natt av ett ljussken i vårt rum precis bredvid dotterns spjälsäng som då stod i vårt rum. 1 minut efter skenet så vaknade dottern och skrek. Det var precis som att någon sa: "Hörrudu, hon är på väg att vakna".

Det har hänt fler grejer men kan inte minnas allt.

Jag tror att min mormor är dotterns skyddsängel, det känns så. Vad tror ni?

Vill tillägga att sambons mormor samt han själv är medial så det är inte konstigt om även dottern har fått den förmågan. För ett år sedan så hade sambons mormor fått en syn av att sambons pappa ramlade nerför en trappa. Hon ringde honom samma dag och frågade hur det hade gått och om han hade ont i sidan där han hade ramlat. Han svarade bara: "Hur kan du veta det?". Det visade sig att han hade ramlat exakt så som hon beskrev.
Sambons mormor har även berättat att hon hade träffat sambons farbror på ett ställe och att han i princip hade tittat rakt igenom henne och inte verkat känna igen henne. Det var bara det han var död sedan 2 veckor tillbaks.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

nu ska jag berätta något kusligt minsan! Jag och min polare var ute på en promenix kl 12, spöktimmen... Vi hade läst en liten saga om ett stycke spök som hade gått på den vägen som vi gick just då! När vi hade gått en bit hörde vi ett krips ljud. Vi vände oss om och såg en kort, tjock man med ett mosat vindruvs öga!!! Han var helt blek. Det ända som var färg var hans lysande grönt vindruvs öga!! Vi blev skit rädda och vände oss om för att sätta fart men då stod Lubna Abdullilah!! Vi kastade en kastange på henne och då pyste hon i väg med viden som en fis. Vi sprang hem och vi har inte sätt någon av dom sen dess... SÅÅ SUPER LÄSKIGT!


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

Jag är ganska neutral när det kommer till spöken och andar, men jag bevittnade några märkliga händelser när jag var runt 9 år. Kanske var det ett "spöke" som sökte kontakt, kanske inte. Vi bodde i ett jättestort gammalt hus. Mitt rum låg på ovanvåningen och gränsade mot ett rum som var förbundet via trappor ner till källaren och upp på vinden.
En natt när min bästa kompis sov över så vaknar vi av ett lustigt brus från det här rummet. Det var ett förvaringsrum och jag hade en del leksaker där. Vad vi hittar i det rummet mitt i natten var en hårtork för Barbiedockor som hade satt igång. Vi stängde av den, men sen när vi öppnar batteriluckan så är den tom?! Min kompis var också med och minns än idag den här händelsen. Vi blev skiträdda!

En annan gång skulle jag gå ut ur mitt rum och precis då jag passerar taklampan så börjar den blinka. Det var en lampa med tre "armar" med en lampa i var arm. Alla lamporna blinkade, ganska länge. Till slut säger jag med hög röst " Du kan sluta nu, jag är inte rädd för dig!" och lamporna slutade genast blinka. Det var inget fel på själva lamporna iallafall, för de fungerade som vanligt sedan.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

Men det mest skrämmande var en kväll. Min pappa läste godnattsaga för min bror och min mamma var på tjänsteresa. Jag skulle gå ner för trappan (en gammaldags rundad stor trappa), klockan var prick 22 på kvällen för vi hade en klocka i övre hallen som jag alltid av vana brukade titta på när jag gick förbi. När jag kommit ner tre trappsteg så hör jag att någon går med tunga, ganska snabba steg längs med hallen och vidare genom vardagsrummet. Detta var ett väldigt gammalt hus med gamla trägolv och det knarrade ordentligt när man gick (och vi bodde mitt emot byns kyrkogård!!!). Jag blev verkligen livrädd, jag stod still ett tag och funderade på om jag skulle gå ner men jag vågade inte och hämtade pappa. han kollade igenom hela nedervåningen, kände på dörrar och fönster men allt var låst. jag ångrar att jag inte gick ner, förmodligen hade jag inte sett någonting men tänk OM.

Efter den händelsen så inträffade inga mer konstigheter, inte som jag upptäckte iallafall.

Mittemot mina föräldrars hus så har de en ganska gammal verkstad med ett rum på övervåningen och där bodde jag i ett år.På nedervåningen är det maskiner och sånt.
I början så spökade det ganska mkt. På nedervåningen höll de på att stökas om på nätterna och på mornarna gick jag igenom nedervåiningen och jag skyndade mig alltid snabbt iväg. Och samtidigt som spökena "städade" på nedervåningen så lät det som steg upp för trappen och som gick mot mitt rum. Var fett skraj och hade svårt att sova de första månaderna. Men sedan så tror jag de vänjde sig att jag bodde där och de spökade inte lika mkt.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29
En annan grej som hänt var när våran stuggranne hade dött, så lät de som att nån höll på att ställa in glas eller flytta om i glasskåpet mitt i natten.

Jag har både sett o hört konstiga/kusliga saker. I alla fall kan jag berätta om två händelser som hände någon gång i år (kommer inte ihåg när det var). Första gången var när jag hade min son i knät och vi satt i soffan med en bok som han tittade i när han plötsligt kastade ner boken på golvet. När jag bockade mig ner för att ta upp den igen så gled en annan bok fram underifrån från soffan. Den hade tydligen legat under soffan, men när jag skulle ta upp den andra boken kom den andra fram (den verkligen gled fram). Jag blev verkligen rädd, men fick verkligen stoppa mig för att inte skrika för annars hade ju min son funderat vad jag håller på med. Det var en kuslig känsla, det gick kalla kårar efter ryggraden när jag tänkte på vad som hade hänt. Jag ryser än i dag när jag tänker på det.

En annan händelse är att jag en kväll låg i soffan (i vardagsrummet) för att jag skulle sova där den natten. Jag hade lagomt nästan somnat in när jag med ett ryck hörde hur en av min sons leksaker helt plötsligt rullade över golvet. Det var ingen annan än jag i vardagsrummet för min man o son låg i sovrummet och sov. Efter det hade jag svårt att sova. Jag var tvungen att sätta på tv:n för att få bort den kusliga känslan som kom när det hade hänt. Jag vågade sedan somna ca 2 timmar senare.

Dessa två händelser kan jag än i dag inte förklara, så jag tror att det måste ha varit något där som ville skrämma mig lite.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

Sann historia:
Min mormor hade en vacker gammal stor spegel i sin hall! Den hängde där i säkert 20 år! Alla var väldigt förtjusta i spegeln å både barn å barnbarn förknippade spegeln med mormor!
När hon hade gått bort å min mamma å hennes syskon var i hennes lägenhet för att samla ihop alla saker å dela upp dem mellan sig började de diskutera speciellt om spegeln! Alla ville ju ha den eftersom den påminde om mormor! Man blev inte osams men hade svårt att komma på en lösning å med all sorg å alla känslor som var inblandade gjorde att de höjde rösterna! Då helt plötsligt hör de ett jätte brak från hallen ( de stod i köket) å när de rusar dit ligger spegeln å ramen i tusen bitar! Mormor bestämde sig tydligen för att göra slut på diskussionen!!!!!

Jag brukade för en tid sedan hamna i en tillstånd under början av sömnen som jag inte vet vad det heter. Dvala? Iaf, då kunde jag plötslig komma till en mer medveten tillstånd under sömnen där jag kunde se rummet sådär tydligt, det var som om man tänder en mkt svag lampa i rummet. Plötsligt kände jag något flygande komma mot mig, och då blev jag så klart rädd och försökte vakna oså men kunde inte, och det kändes som mina händer var fastbundna. Sedan började jag göra kvällsåkallelser och blev av med detta. Jag lyssnade på en kunnig om dessa väsen och hur man skulle skydda sig mot dem, och då lärde jag mig att jag skulle försöka fånga denna sak som går mot mig. Och jag gjorde det och höll den mellan händer och plötsligt försvann det.
Dessa är saker som vetenskapsmän, doktorer eller psykologer kan inte förklara. Detta hör till det dolda. Vissa vill kanske inte bara tro på sånt här men det finns vare sig om man vill tro eller ej.


Någonstans i Sverige hände 2013

Hej..jag tänkte berätta lite underliga saker som hänt mig,själv har jag inte kommit på vad det är.Jag satt i mitt rum och gjorde mina läxor och så kommer mamma in i rummet och säger att hon och pappa ska ut och handla,så jag är helt ensam i huset.Jag forsatte att göra det jag gjorde men då blev jag törstig,så jag gick till köket för att dricka lite vatten men när jag kom tillbaka så var min laptop och mitt skriväfte borta,det var ju helt sjukt för ingen var hemma förutom jag.Jag sitter vid sängkanten och tittar ut genom fönstret och ser en gammal tant och jag vinkar hygglig till henne men hon står bara och stirrar på mig...till slut så pekade hon på mig och jag tittade bort...sen tittade jag till henne igen men sen var hon borta...det är ju helt konstigt för hon var ju typ 70-80 år och hade en rullator och så snabbt kunde hon inte smitit iväg....usch..jag får kallakårar genom att tänka på det.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

Hej! Jag är en 13 tjej som har varit med om många läskiga/spökliga händelser men jag tänkte berätta den läskigaste. Jag sov i mina föreldrars rum då och min syster också, men så hade jag somnat på soffan men min mamma hade lyft in mig i min och min systers rum (vi sov i samma säng). Hon lyfte in mig där för jag skulle träna på att sova själv. Men iallafall så sov min syster hos mina föreldrar som var i rummet brevid, men så vaknade jag (jag trodde min syster låg brevid mig), och jag såg att någon med brunt hår låg brevid mig. Den såg precis ut som min syster. Men jag trodde ju att det var hon så jag blev inte rädd, men så sprang jag in till mina föreldrar i deras säng och när jag hade lagt mig ner så såg jag att min syster låg där. När jag vaknade nästa dag så berättade jag för alla vad jag hade upplevt men ingen trodde mig...! Sophia


 

Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

Hej jag ska berätta en spökhistoria som har hänt mig. Jag vaknade mitt i natten och blev kissnödig när jag satt på toan så tittade jag i tvettmaskinspegeln och såg en vit nattlinne hänga ner då trodde jag att det var min mamma som var där och skulle titta till mig sen när jag var färdig så tittade jag där men ingen var där sen berättade jag det för familjen men ingen trodde mig!


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

En spökhistoria med oväntad twist hände en natt i ovan nämnda lägenhet. Min man var borta på kurs och jag var ensam med barnen. Vi sov alla tre i stora sängen i sängkammaren. Jag vaknar strax efter midnatt av att det rycker i dörrhandtaget på ytterdörren. Någon tar i det ganska hårt och rycker upprepade gånger. Vi hade en liten farbror med alkoholproblem på våningen under och först tänkte jag att det är väl han som har gått till fel våning. Så vart det tyst, inga steg hördes i trappen. Jag somnade om.
Vet inte vad klockan var men plötsligt vaknar jag av att det rycker i dörrhandtaget igen. Den här gången går jag upp och kikar ut i "ögat" man har på dörren. Det var tomt i trapphuset men ändå ryckte det i dörrhandtaget. Inte hela tiden utan med kanske 15-20 sekunder mellan. Då blev jag rädd. Tänkte att nu är det nån galning som står tryckt mot väggen vid sidan av dörren och ska skrämmas eller som vill att jag ska öppna så han får komma in å mörda, plundra å våldta. ( Ja jag var skiträdd.)
Jag smög ut i köket och hämtade kockkniven och stod sen och tryckte innanför dörren och kikade ut för att se om våldsmannen skulle visa sig. Vet inte varför men jag bestämde mig för att jag skulle öppna och konfrontera vad som nu var där ute.

När jag öppnar dörren smiter grannens katt in. Snacka om antiklimax på adrenalinruschen.


Numera bor vi i en villa. En natt hände nåt som däremot var lite läskigt på riktigt. Jag sov i mitt äldsta barns rum. Han har alltid varit pappas pojke och vill rätt ofta sova hos oss i våra sängar. Jag har däremot svårt att sova med hans små fötter i min rygg vilket gör att jag ofta lägger mig i hans säng. Den här natten vaknar jag med ett ryck av en smäll. Alltså en duns som om ngt stort ramlat i golvet eller en dörr blåst igen av korsdrag. Ett riktigt PANG. Jag går upp, hjärtat slår i 230 men allt i huset är som det ska vara. Barnen och min man sover tungt. Jag går tillbaka och somnar om i min sons säng. På morgonen när jag ska duscha ser jag i badrumsspegeln att jag har klösmärken från halsen, över axeln och ned över ena bröstet. Stora och tydliga. Jag visar min man och frågar om han hörde smällen. Det hade han inte gjort och märkena hade jag själv gjort menade han. Men då hade jag ju haft hudflagor under naglarna.......

Ingen som är lite synska som får några känningar om vad det kan ha varit? Inga andra händelser har skett i huset varken före eller efter.


Någonstans i Sverige hände 2013
Infört :2013 12 29

Jag och sambon flyttade in för 1.5 år sedan. Det har ju hänt lite oförklarliga grejer i den lägenheten att jag har sovit med lamporna tända. Främst i vardagsrum och köket.
Hur som. En dag så står sambon vid dörröppningen till vardagsrummet och vi pratar och diskuterar livligt. anledningen att han står och hänger är för att han ska hämta vatten från köket men kommer inte iväg. Jag sitter på soffan 2 meter från hörnet och mitt emot honom. Ca 5 min snack så blir vi helt knäpptysta mitt i livliga diskussionen. Jag ser en tydlig skugga i hörnet och tror katten är där. Men katten är inte där. Sen får jag ögonkontakt med sambon och små darrig i rösten säger båda: såg du? Samband med detta ramlar allt som vi har ovanför fläkten i köket. H******e vad skraj vi blev.
En annan dag efter att vi kommer hem så är mattan och soffbordet flyttad!! jag blev ställd och typ 'va i hel....e' Det är bara det att det är omöjligt att man själv kan flytta på soffbordet för den väger 40kg och det krävs två för att flytta den. Kan fortfarande inte förklara det.
Sen att katterna (två nya flyttade in för 3 mån sen) ofta fräser och tittar på tomma intet gör inte det hela bättre. Nu får katterna sova i vår säng ha ha


Någonstans i Sverige hände 2012

Min mamma var på typ nått som heter nyans eller nått.. Hon som tog kontakt med andarna, vilka var min mammas farmor o mormor!:) hon berättade att "din yngsta dotter (jag) kan se 'oss'" "Och hon vill gärna krypa upp. Vara nära o mysa" vilket allt stämde! Och för mig som jag sett så mycket o vart med om mycket som är så rädd tyckte inte det var läskigt utan dom värkar vara så snälla!:) dom visar sig inte för dom vet att jag är rädd:) Och på min förra skola så såg jag att det rörde sig i nån pytte liten "skog" liksom jag fick känslan om det och när jag tittar tillbaka på den så såg jag ansiktet av han Jack i "nightmare before christmas" det är en typ tecknad film så ingen tror mig på det! I ett annat hus vi bodde med min mamma så var det alltid nån som ringde han sa aldrig nått förutom "uhhhhhh gsjdhjs" EN gång sa han "hej" o han hade ringt min mamma i 7 år . Och min mamma som inte ens tror på sånna här saker kände att det alltid var nån på övervåningen när man var ensam hemma. Och jaja jag vet , men skratta inte okej? Vi hade ALDRIG på tvättmaskinen på nätterna för jag hade en sån tunn väg så det hördes ända in! Men då så dunkade torksträcket (där vi hänger kläderna på) mot min vägg.. Nu kommer ni skratta, men nån sa "Mm katt mat" med en konstig ljus röst .. Jag små skrattade lite även fast det var läskigt.. En natt så vaknade jag av att jag tyckte jag mådde illa (jag var LIVRÄDD att bli magsjuk men kan inte bli magsjuk längre:) men då såg jag ett av mina häst gossedjurs svans lyftas o jag blev så rädd att jag ropade på mamma att hon skulle ta ner gossedruren från min säng men jag ångrade att jag inte visade det för mamma s att hon trodde på mig.. O det har jag sagt till henne o mamma kan tro på mig..:) och en skiva som var Erik Grönwall ni vet han som vann idol, han skiva som jag hade sattes på mitt i natten ibland .. Och nån tog mig ni vet snabbt på sidorna så man hoppar till på mig på natten.. Och en gång jag satt på toan så var det en liten prick till skugga som flög nästintill väggen nästan vid taket då bev jag rädd o sprang till mamma.. En gång hemma hos min pappa så var det nån som drog av mitt täcke.. Jag vaknade nämligen av det.. Det blev kallare o då såg jag att det var mitt täcke som nån drog ner.. O när jag sa typ "MEN" lite tyst o drog det tillbaka till mig så sprang en skugga iväg o lät som min plastlillebror som låg i sin säng på andra sidan , men jag tittade fort som fan Dit innan den typ ens hann iväg men han låg där helt lugnt så det var inte han.. Huset ÖR gammalt hos min pappa men fin som tusan och så hemmatrevligt men det ryms inte att det är gammalt liksom.. Men jag tror det var allt!:) allt detta har häng mig, som är räddast.. Fattar inte varför dom vill göra illa ett barn som är som räddast .. :(

När min äldsta son föddes så började det hända saker hemma. Det började med att radiovolymen sänktes varje gång jag la mig på soffan för att få honom och somna. Sen fortsatte det med att leksaker började låta utan att man var inärheten av dom. När vi flyttade till större så eskalerade det och leksakslådornas lock var alltid öppna på mornarna fast vi alltid stängde dom efter kvällstädningen, vi började höra steg på övervåningen m.m. Och sonen då 2,5 år stälde sig alltid i ett fönster och vinkade till vår hund vi några månader tidigare hade avlivat, han bodde nu under trädet på framsidan sa sonen, och där utanför stod även en farbror som sonen vinkade till. Försökte få honom att beskriva farbrorn, men det gick inge vidare. Tror att det kan vara min morfar, då min syster fått till sig att han vakar över oss. Men det kan vara vem som helst. Varje gång vi sov utan min man kände man närvaron och jag har även vaknat av att det känns som någn vidrör mig. Nu är det lungt här hemma sedan några år tillbaka, nån enstaka gång händer det något oförklarligt men jag är övertygad om att någon vakade över första sonen under hans tidiga år. Något som däremot händer ofta är att jag i ögonvrån ser en rörande skepnad på altan men om det är inbillning eller om det är något där vet jag inte. Kan även tillägga att min man inte tror på övernaturliga ting, men han har väldigt svårt att förklara aktiviteterna. Endel kan man såklart här röra till teknikensunder om man vill, men endel saker går inte att föklara. Nu när jag skriver kommer jag på att när vi för ca 13 år sedan fick avliva en katt. När han ville in i huset brukade han hoppa upp och försöka klamra sig fast i fönstret på dörren, det ljudet var väldigt eget och det hörde vi då coh då en lång tid efter att han fått somna in!


Någonstans i Sverige hände 2012
Infört :2013 12 29

Jag och en kompis var ute och gick en kväll för ganska många år sedan. Vägen gick rakt fram med öppna fält på båda sidor i iallafall ett par hundra meter, och sedan skog. Framför oss gick det en man, på väg åt samma håll som oss och jag såg alltså bara hans rygg. Det var väl inget konstigt med det, förrän jag tittade bort en sekund och sedan hade han försvunnit. Jag frågade min kompis och hon hade inte sett honom överhuvudtaget. Han hade inte kunnat försvinna vid sidan av vägen för som sagt var det öppet åt alla håll och han hade inte kunnat ta sig till skogen så snabbt. Dessutom var det snö så eventuella spår borde ha synts.

Ungefär samma sak hände min mamma för bara nån månad sedan. Hon stod i köksfönstret och tittade ut. Det snöade och blåste mycket och därför uppmärksammade hon kvinnan som gick utanför, hon höll liksom ner huvudet för att inte få snö i ansiktet och mamma tänkte att det var skönt att hon slapp vara ute. Hon följde kvinnan med blicken tills ett träd skymde vägen, som kvinnan såklart försvann bakom, mamma förväntade sig då att se henne en halv sekund senare men hon kom inte fram igen. Runt vägen är det bara gräsmattor och det vore inte alls logiskt att hon helt plötsligt skulle ha fått för sig att gå över någon av dem, speciellt i det vädret. Så länge hon inte klättrade upp i trädet då.

I huset jag bodde i som liten hände det en massa olika saker. Det hände ibland att jag och min bror var ensam hemma på nätterna när mina föräldrar jobbade, och ibland hördes det tydligt hur någon gick på våningen ovanför. Det började i hallen, sedan in i köket som låg ovanför mitt rum. Där skramlade det som om någon plockade fram saker ur skåpen en stund, sedan gick stegen ut i hallen igen och blev tyst. Både mitt och min brors rum låg på nedervåningen och mitt rum låg intill trappan. Om han gått upp skulle jag därför ha hört det, och jag skulle definitivt ha hört honom gå nerför trappan igen sedan. Jag frågade honom de första gångerna men han hade inte varit upp.

Gungstolen i källaren brukade gunga av sig själv och en gång spolade toaletten på nedervåningen när jag var ensam hemma och satt uppe och tittade på tv. Det var en sådan spolknapp som man måste dra upp, så det kan inte ha ramlat ner något på den eller så. Grannarna (radhus) hade en liten dotter som brukade vinka åt "tanten i trappan", och deras trappa låg alltså vägg i vägg med våran hall och köket, där stegen brukade höras.

I ett annat hus vi bodde i kändes det ofta direkt obehagligt, speciellt i hallen och i vardagsrummet. En kväll kom mamma in på mitt rum, helt skärrad och sa att det satt en kvinna i soffan. Jag vågade aldrig gå ut och titta.

I min och min pojkväns nuvarande lägenhet brukar skåpluckorna i köket smälla emellanåt, något som går förbi i ögonvrån och ibland kan man få för sig att det står någon bakom en. Vi bor på sjätte våningen så det känns inte som att det kan vara skuggor utifrån. På sista tiden har också katten börjat morra åt något i hallen, och alltid bara på nätterna eller tidigt på morgonen. Han sitter liksom på golvet i köket, tittar ut mot hallen och morrar. Det gör ju inte saken bättre att det brukade vara ett ålderdomshem här förut.


Någonstans i Sverige hände 2012
Infört :2013 12 29

Hej! Jag är en 13 tjej som har varit med om många läskiga/spökliga händelser men jag tänkte berätta den läskigaste. Jag sov i mina föreldrars rum då och min syster också, men så hade jag somnat på soffan men min mamma hade lyft in mig i min och min systers rum (vi sov i samma säng). Hon lyfte in mig där för jag skulle träna på att sova själv. Men iallafall så sov min syster hos mina föreldrar som var i rummet brevid, men så vaknade jag (jag trodde min syster låg brevid mig), och jag såg att någon med brunt hår låg brevid mig. Den såg precis ut som min syster. Men jag trodde ju att det var hon så jag blev inte rädd, men så sprang jag in till mina föreldrar i deras säng och när jag hade lagt mig ner


Någonstans i Sverige hände 2012
Infört :2013 12 29

För länge sedan när man pappa vad liten, ca 6 år dog hans gammelfarmor. Min pappa hade träffat på gammelfarmor några få gånger men hans lillebror däremot hann inte se henne. Gammelfarmor var en speciell kvinna och bodde fortfarande i sitt hus när hon dog. Hon vägrade bo på ålderdomshem då hon trivdes med att inte behöva trängas bland en massa andra gamlingar.


En dag åkte familjen till huset där gammelfarmor dött. När min pappas lillebror gick på toaletten hör alla ett gällt skrik och ut kommer lillebror springandes. Han är alldeles vit i ansiktet. Han berättar att han såg gammelfarmor på toaletten. Han hade öppnat dörren och sett henne stå och sminka sig framför spegeln. Hon hade tittat på honom med en blick som sa "jag är inte klar, stick". Det var förstås ingen som trodde på min pappas lillebror. Ialla fall inte förrän han berättade vad hon hade på sig och hur hon såg ut.

Min pappas lillebror hade aldrig träffat gammelfarmor.
Men framförallt hade han inte ens sett en bild av henne... så såg jag att min syster låg där. När jag vaknade nästa dag så berättade jag för alla vad jag hade upplevt men ingen trodde mig...!